B-Celler, manuell differentialräkning

Skriv ut sidan
Enhet: Klinisk kemi och Transfusionsmedicin Visa hela huvudet
Giltigt från: 2008-09-24
 
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på webben.

Medicinsk bakgrund
B-Celler, differentialräkning av leukocyter
Om det totala antalet vita blodkroppar är förhöjt eller sänkt, bör komplettering ske med s.k. differentialräkning för att utröna i vilket/vilka cellsystem en rubbning föreligger. Detsamma kan gälla vid normalt antal leukocyter, om klinisk misstanke föreligger om ett förändrat antal av något särskilt cellslag.

B-Erytrocytbild
Då även erytropoesen är av intresse ska Konsulthematologi beställas, gärna med frågeställning. Erytrocytbilden kan vara vägledande vid anemidiagnostik.

B-Neutro, neutrofila granulocyter (segmentkärniga och stavkärniga)
Fagocytos och avdödning av mikrober är de neutrofila granulocyternas huvuduppgifter.
De kan med kort varsel, dirigeras till infektionshärdar eller inflammatoriska processer, utöva sina funktioner och gå under.

B-Eos, eosinofila granulocyter
Antalet eosinofiler ökar, särskilt i vävnaderna, vid parasitinfektioner, astma och allergiska reaktioner. De har ansetts begränsa allergiska reaktioner genom att neutralisera mastcellernas granulaproduktion. Men numera har de även kommit att betraktas som vävnadsskadande vid allergiska processer, framför allt astma. Granulas innehåll domineras av ECP (eosinophilic cationic protein) som har cytotoxiska effekter på celler och vävnader.

B-Baso, basofila granulocyter
Någon specifik indikator på aktivering av basofiler är inte känd. Basofili ses vid atopisk sjukdom, t ex allergisk rinit och astma. Kontinuerlig påvisbar ökning kan ses vid myeloproliferativa tillstånd.

B-Lymfo, lymfocyter
Lymfocyterna i blodet utgör mindre än 5 % av kroppens totala lymfocytmassa och tillhör framför allt den fraktion lymfocyter som svarar för immunologiskt minne. Blodlymfocyterna står i jämvikt med dem i benmärg, mjälte, tymus och lymfkörtlar, och lämnar även blodbanan kontinuerligt för att vandra ut i vävnaderna.

B-Mono, monocyter
Monocyter är fagocyter och har som uppgift att äta och oskadliggöra mikroorganismer. De eliminerar dessutom skadade eller döda kroppsegna celler samt främmande material av skilda slag. De utgör också en viktig länk i immunreaktionen, bl a genom sin roll i presentation av antigen för lymfocyterna.

Remiss
Cambio COSMIC: B-Celler eller Konsulthematologi + frågeställning/upplysning.
REMISS KEMI: B-Celler eller Konsulthematologi + frågeställning/upplysning.

Provtagningsanvisningar
Venprov:
EDTA-rör (K2) 5/4, 5/3
Rören bör vara fyllda till minst 80 % av den rekommenderade mängden.
Blodstatus från patienter med kända köldagglutininer tas i förvärmt rör. Provet transporteras till lab i 37ºC vatten.

Kapillärprov: EDTA-rör (K2) 250-500 µL.
Kapillärprovtagning bör endast utföras av laboratoriepersonal eller annan speciellt utbildad personal.

Blodprov förvaras i kyl 2 - 8°C, om de inte analyseras inom 8 timmar. Venöst tagna prov skall nå laboratoriet senast dagen efter provtagningen. Mikroprov måste analyseras inom 8 timmar.

Vid beställning av B-Celler och/eller B-Neutrofila, då provet ej når laboratoriet provtagningsdagen, skall 2 utstryk göras i samband med provtagningen. Vid kapillärprov görs alltid utstryk med blod direkt från fingret.

Analysprincip
Differentialräkning av leukocyter och bedömning av erytrocytmorfologi utförs på
May-Grünwald-Giemsa-färgat blodutstryk med ljusmikroskopteknik eller i DiffMaster Octavia® (automatiserad bildanalys).

Referensintervall

B-Erytroblaster

0

Antal/100 leukocyter

B-Plasmaceller

0

x 109/L

B-Blaster

0

x 109/L

B-Promyelocyter

0

x 109/L

B-Myelocyter

0

x 109/L

B-Metamyelocyter

0

x 109/L

B-Neutrofila gran

1,8 - 6,7

x 109/L

B-Eosinofila gran

0 – 0,6

x 109/L

B-Basofila gran

0 – 0,1

x 109/L

B-Lymfocyter

1,4 - 4,0

x 109/L

B-Monocyter

0,2 – 0,9

x 109/L

 

Åldersrelaterade

Ålder

B-Lymfo 109/L

B-Neutro 109/L

B-Mono 109/L

0 - 1 dag

2,0 - 17,0

5,0 - 28,0

0,2 - 3,6

2 - 6 dag

2,0 - 17,0

1,5 - 21,0

0,2 - 3,0

1 - 4 veckor

2,0 - 17,0

1,0 - 10,0

0,2 - 2,5

1 - 6 mån.

2,5 - 16,5

1,0 - 9,0

0,2 - 2,0

6 mån - 1 år

4,0 - 13,5

1,0 - 8,5

0,2 - 1,9

1 - 2 år

3,0 - 10,5

1,5 - 8,5

0,2 - 1,8

2 - 4 år

2,0 - 9,5

1,5 - 8,5

0,2 - 1,9

4 - 6 år

1,5 - 8,0

1,5 - 8,5

0,2 - 2,0

6 - 8 år

1,5 - 7,0

1,5 - 8,0

0,2 - 1,5

8 - 10 år

1,5 - 6,8

1,8 - 8,0

0,3 - 1,3

10 - 16 år

1,2 - 6,5

1,8 - 8,0

0,1 - 1,1

16 - 21 år

1,0 - 5,2

1,8 - 8,0

Svarsrutiner

Analysen ingår ej i akutsortimentet.
(B-Neutrofila ingår i akutsortimentet.)
Analysen utförs i regel rutinmässigt alla vardagar.

Bedömning
Erytroblaster, blaster, promyelocyter, myelocyter, metamyelocyter, mikro-megakaryocyter och plasmaceller förekommer normalt inte i det perifera blodet.

B-Neutro
Neutrofili är vanligen ett ospecifkt tecken på inflammatorisk reaktion. I samband med svåra infektioner kan man få en kraftig ökning av antalet neutrofila granulocyter, inte sällan med ett omoget inslag i mönstret. Vid kronisk myeloisk leukemi (KML) ses vanligen mycket höga värden. Neutropeni, brist på neutrofila granulocyter, respektive agranulocytos, total avsaknad härav, är vanligen tecken på benmärgsskada och därmed sammanhängande nedsättning av leukocytproduktionen på basen av en sjukdom, t.ex. B12- och folatbrist eller leukemi i någon form, eller genom läkemedel. Den neutropeni man kan se vid sepsis kan vara ett tecken på att produktionen i benmärgen inte är tillräcklig för det ökade behovet.

B-Eos
Förhöjt antal eosinofila kan ses vid allergiska tillstånd, infektioner med vissa parasiter och vid reumatiska sjukdomar. Eosinofili är inte ovanligt vid kronisk myeloisk leukemi (KML) och lymfom. Vid idiopatisk hypereosinofilt syndrom ses långvarig, uttalad eosinofili (>1,5 x 109/L).

B-Baso
Basofili är vanlig vid kronisk myeloisk leukemi och kan också ses vid polycytemia vera (PCV) och essentiell trombocytemi.

B-Lymfo
Lymfocytos förekommer vid akuta infektioner t.ex. vid pertussis, rubella och mononukleos. Höga och mycket höga värden ses vid lymfatisk leukemi.
Lymfopeni kan vara behandlingseffekt av kortikosteroider eller cytostatika och kan även ses vid vissa sjukdomar t.ex. Hodgkins sjukdom, SLE och immunbristsjukdomar, t.ex. aids.

B-Mono
Monocytos ses vid långdragna inflammatoriska tillstånd (t.ex. endokardit, tuberkulos, Crohns sjukdom och sarkoidos) samt vid maligna sjukdomar (t.ex. Hodgkins sjukdom och cancer). Monocytos är typisk vid myelodysplastiskt syndrom (MDS) av typ kronisk myelomonocytleukemi (KMML) och ses också vid kronisk myeloisk leukemi (KML).

Ackrediterad analys: Nej




Uppdaterad av: Magnus Nilsson, 2010-04-15 15:13

©Landstinget Kronoberg, 351 88 Växjö, vx 0470-58 80 00, e-post: landstinget@ltkronoberg.se 
Ansvarig utgivare: Ingrid Persson | Om webbplatsen | Synpunkter på webbplatsen