Ibland kan livet kännas oföränderligt och likadant – även om det ändrar sig hela tiden. Små, små förändringar och skiftningarna som knappast märks.
Så ibland – händer något som ruskar om oss, som får oss att dela in livet i före och efter. Förälskelse, födelse, skilsmässa, sjukdom och död… Hur det än är - även om det är positiva händelser - måste vi förhålla oss till det som sker, anpassa oss till förändringen. Om vi gjort förluster måste vi sörja på de sätt som är möjliga, acceptera att livet aldrig blir detsamma och gå vidare.
Men även om inget speciellt inträffar kommer det förr eller senare perioder när vi måste göra en förändring - ta nya val för att må bra och utvecklas. Något som inte alltid är så enkelt även om vi vill något nytt. För när vi tar ett steg mot en förändring måste vi samtidigt lämna det trygga och invanda – vår gamla trygghetszon.
I steget ut mot det nya, innan vi hittat en trygg vardag igen kan vi känna oss vilsna och osäkra. Känslor av förvirring, oro, tvivel eller sorg kan dyka upp. Gjorde jag rätt? Varför höll jag inte fast vid det gamla? Då är det lätt att hejda steget, backa tillbaka, fast det nya steget är nödvändigt för att komma vidare i livet.
Men vågar du steget, står ut med känslorna som väcks öppnas ofta nya möjligheter i livet. Du växer, självförtroendet ökar. Jag klarade det! Steget mot förändring behöver inte vara stort, bara ett litet steg i en ny riktning. Men när du väl tagit det har du ändrat din position, ditt perspektiv en aning. Då blir det möjligt att ta ännu ett litet steg i samma riktning.
Text: Karin Bengtsson
Uppdaterad av: Malin Persson, 2008-08-20 15:25