Bengt Westerberg

 

Vem är Bengt Westerberg?
Bengt Westerberg är styrelseledamot i Riksidrottsförbundets styrelse och ordförande i Svenska Friidrottsförbundet. Han är även styrelseordförande i PBM samt engagerad i Läsrörelsen. Har tidigare varit partiledare i Folkpartiet.

Varför valde vi att intervjua Bengt Westerberg?
Bengt Westerberg har ett djupt engagemang i idrottsrörelsen och har engagerat sig i debatten om ökad fysisk aktivitet i skolan. Som styrelseordförande i PBM, som arbetar med bland annat biofeedback, (t.ex. mätning av reaktioner på stress.), har han insyn även i frågor om en helhetssyn på individen.

Nyckelord under intervjun
Fysisk aktivitet, skolan, idrottsrörelsen, samarbete, sjukvården, ohälsotalen, regionala skillnader, arbetsplatser, information, vetenskap, kultur, lustfyllt, media, insikt, jämlikhet

Om den nya tidsbristen i samhället
Bengt Westerberg var ung på 50-talet då varken teve eller dator fanns. Det var ett betydligt lugnare tempo, och man talade till och med om risken för sysselsättningsproblem på fritiden vid minskad arbetstid. Detta är ett problem som få upplever i dag. En av orsakerna till vår tidsbrist menar Bengt Westerberg är att valmöjligheterna ökat och att utbudet har blivit så stort. Hur mycket vi än anstränger oss kan vi inte hinna se alla filmer som kommer på biograferna, eller läsa alla nyutgivna böcker. Detta kan man jämföra med den bildade medelklassen på 1800-talet som läste alla böcker som kom ut, och även hann diskutera dem sinsemellan. Det fanns tid eftersom utgivningen vid denna tid inte var så stor.

Men den nya tillgängligheten och tidspressen är här för att stanna tror Bengt Westerberg. Och vi måste därför lära oss att leva med detta och hantera det. Detta tror han att nästa generation kommer att ha lärt sig.

Om sjukvården och den nya ohälsan
Vår sjukvård är inriktad på att bota det sjuka, inte att stimulera det friska. För att få människor att må bättre, måste vi börja inrikta oss på att stimulera det friska t.ex. genom att ordinera fysisk aktivitet. Tyvärr tycker Bengt Westerberg inte att han ser någon direkt trend i vår svenska sjukvård till att arbeta mera hälsoinriktat.

Det önskvärda vore att läkare gav sig tid att förklara för människor hur sambanden mellan hälsa – ohälsa och livsstil är. Vad som händer i kroppen om man dricker för mycket alkohol eller är inaktiv. Men han förstår också svårigheterna eftersom detta arbetssätt kräver mera tid. Det vore dock intressant om man på någon vårdcentral mera konsekvent prövar en pedagogisk modell och utvärderar vad som händer.

Men Bengt Westerberg tror inte att lösningen på de stigande ohälsotalen är att bygga fler vårdcentraler. Det är en ny sjuklighet vi ser, där människor mår dåligt på ett nytt sätt. Grunden är inte medicinsk utan det är andra problem som skapar ohälsan. För egentligen blir vi på sätt och vis friskare och friskare, med en lång medellivslängd i Sverige.

Vi måste inse att det inte finns några lyckopiller som verkar generellt för livet, utan människor måste lära sig att hantera sina liv, och därmed påverka det som skapar ohälsa. För det är ju möjligt att förändra ohälsosamma beteenden. Om man till exempel drabbas av en hjärtkärlsjukdom, opereras, kan man därmed motiveras att lägga om livsstilen, börja motionera, sluta röka. Då har man den rätta motivationen.

När man ser ut över landet märker man att det finns stora regionala skillnader i sjuktalen, och det tycks handla om saker som arbetsplatsernas organisation och ledarskap, där det bland annat handlar om hur den enskilde arbetstagaren blir sedd i organisationen. Det finns inom offentliga sektorn så stora regionala variationer i sjukskrivningarna att det kan skilja sju gånger mellan de som har minst och de som har flest sjukskrivningar.

Men det kan också handla om olika kulturer, där man är olika generös med sjukskrivningar. Norrland har 20 dagars mer sjukskrivning per person än vad Hallands och Kronobergs län har.

Om vetenskap och information
Bengt Westerberg menar att vi måste öka förståelsen för hur saker och ting hänger ihop i våra kroppar t.ex. hur sambandet ser ut mellan fysisk aktivitet och kroppens reaktioner. Vi skulle behöva få mera kunskap från den forskning som finns. Det vore positivt om man kunde göra en serie med TV program där vetenskapliga fakta om kroppen, hur saker och ting hänger ihop, läggs fram på ett intresseväckande sätt. Människor tror inte på propaganda, men kan ta till sig fakta. Man måste själv övertyga sig om hur det hänger ihop för att kunna förändra ett beteende. Och att förmedla fakta på ett bra sätt är man ofta mycket bra på i vetenskapliga program.

Detta sätt att förmedla fakta kan man använda inom skolan till exempel i ANT (alkohol, narkotika, tobak) undervisningen. Att informera om fakta, och låta människor tänka själva. Inom sjukvården är det viktigt att man informerar om sambandet mellan eget beteende och ohälsa. Här skulle man kunna använda mätinstrument, så kallad bio feedback. Med en sådan utrustning kan man direkt se vad som händer i kroppen när man stressar, blir rädd eller känner sig lugn och så vidare.

Om medias roll
Det är svårt att få media att engagera sig i kampen mot ohälsan. Nyhetsredaktionerna är fokuserade på att slå larm. Ofta ger man en alltför negativ bild av sjukvården. Människor som haft en egen kontakt med sjukvården har ofta en positivare bild än den massmedia ger.

Men media skulle kunna påverka även positivt. Bengt Westerberg tror på möjligheten för de vetenskapliga redaktionerna att genom saklig information på det sätt de är mycket skickliga på, få människor att förstå sambanden mellan livsstil och ohälsa.

Om svenskarna och fysisk aktivitet
Vi har blivit ett mer och mer stillasittande folk. Faktum är att vi tycks röra oss minst i hela Europa, vilket framgår av Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport.

Vi rör oss mindre på arbetet men detta kompenseras inte av bättre motionsvanor. Vi har också ökande klyftor mellan dem som rör sig lite och de som rör sig mer. Det borde inte vara så eftersom det borde finnas fysisk aktivitet som passar alla. Förutom att öka upp sin vanliga vardagsaktivitet, som att cykla, promenera, ta trapporna kan man motionera i grupp, till exempel med fotboll, badminton, friskis och svettis. Det finns också möjlighet om man är mera av en ensamvarg att löpträna ensam.

Att öka sin fysiska aktivitet är viktigt vilken ålder man än befinner sig i. Det är aldrig för sent!

Om fysisk aktivitet i skolan
Minskningen av idrott i skolan är allvarlig. Det vore därför angeläget att på samma sätt som man gjort med skolmåltider, skriva in rätten till fysisk aktivitet i skollagen. Forskningen har visat att ett minimum av aktivitet är trettio minuter om dagen, och detta skulle kunna tillgodoses av skolan för att stötta de mest utsatta grupperna.

Men det är viktigt vad utbudet i skolan blir, eftersom det finns många elever, kanske upp till 20–25 procent av alla elever, som inte deltar i idrottslektionerna. Det måste således finnas ett utbud, där alla hittar något som passar just dem.

Inom idrottsrörelsen håller man just på med att arbeta fram en tipskatalog, där man ger tips till skolorna om lämpliga aktiviteter.

Man måste också skapa en förståelse för vikten av fysisk aktivitet. Det är underligt att så många människor kan rycka på axlarna åt hur oundgänglig kroppslig aktivitet är för vår hälsa, när det kommer in nya forskningsrapporter varje vecka som pekar på detta. Det brådskar att göra något åt den ökande inaktiviteten eftersom vi annars ser mycket allvarliga konsekvenser på sikt. Skolan måste därför bli ett viktigt samarbetsområde för idrottsrörelsen. Att idrottsrörelsen kan klara detta utan resurstillskott tror inte Bengt Westerberg, och det finns även ett regeringsförslag där totalt 1 miljard under fyra år skall utdelas till idrottsrörelsen. En del av dessa pengar är avsedda att gå till samarbetet med skolorna.

Ett mål att sträva efter vore att alla skolor i länet skulle införa trettio minuters fysisk aktivitet dagligen.

Om läsrörelsen
Läsrörelsen är en ideell förening som startade för 4-5 år sedan med en stor kampanj som hette ”Ge dina barn ett språk”. Syftet är att stimulera barn till läsning och detta arbetar man med genom projekt, exempelvis har man distribuerat barnböcker via Mc Donald`s restauranger.

Bengt Westerberg påpekar att det liksom mycket annat handlar om att lära för livet. Och för att man skall lära sig måste det på något sätt vara lustfyllt. Detta gäller även skolgymnastiken som många barn inte upplever som rolig. Då måste man tänka om och hitta andra aktiviteter, kanske dans som borde kunna tilltala många flickor.

Om ohälsa och jämlikhet
När kvinnor började komma ut i arbetslivet, räknade man med att den tekniska utvecklingen skulle rationalisera bort hemarbetet. Vi har nu lärt oss att detta inte är möjligt. Relationer måste vårdas, barn tas om hand och hur mycket maskiner vi än har hemma måste ett visst mått av arbete göras av oss själva.

Vi måste därför dela på arbetet där hemma, och allt jämställdhetsarbete börjar således i hemmen!
Att vi alla skulle arbeta mindre är ingen självklarhet. Bengt Westerberg tror att om 6 timmars arbetsdag skulle införas är risken att vi skulle tvingas göra samma mängd arbete som nu fast på kortare tid, arbetsstressen skulle öka. Det är viktigare att vi anpassar arbetstiderna efter individuella behov.

Om det goda livet
Det goda livet är inte bara att slippa sjukdomar, men det är också att ha en god kvalitet på det liv man lever. Att hålla kroppen i god fysisk kondition, läsa böcker, allmänt vara delaktig i kulturutbudet.

Själv är Bengt Westerberg intresserad av film och teater och löptränar. Han arbetar också mycket, men anser att arbetet är en viktig del av det goda livet.

Text: Karin Bengtsson

Intervjudatum 2002-11-12