Björn Enqvist

 

Vem är Björn Enqvist?
Björn Enqvist är leg. tandläkare och leg. psykoterapeut. Han har i många år arbetat med och undervisat om hypnos, samt doktorerade inom detta område 1998 med avhandlingen Presurgical Hypnosis and Suggestions in Anesthesia. 
 
Varför valde vi att intervjua Björn Enqvist?
Genom sin hypnos- och psykoterapeutiska kunskap har Björn Enqvist mycket att förmedla om ordens betydelse, både inom sjukvården, men också i vårt dagliga liv. Som kognitiv psykoterapeut som också använder hypnosmetodik tycker han att det är angeläget att ge verktyg till patienterna. De skall själva hitta metoder för att må bättre i sitt dagliga liv.

Nyckelord under intervjun
Hypnos, trancetillstånd, omformulering, sjukvård, egenupplevelse, forskning, förnuft, lösningar, verktyg, själv styra, skolan, helhetssyn, placebo, österländska tekniker, teknostress, lyssna på kroppen.

Om sig själv
Allmänt nyfiken och intresserad inom skiftande kunskapsfält. Kom i samband med en hypnoskurs i kontakt med en brittisk läkare och terapeut som kunde knyta ihop nya tankar med en mera traditionell vetenskap. Detta var början till intresset för bland annat hypnos. Denna helhetssyn där olika aspekter kunde knytas samman förstärktes när Björn Enqvist i samband med sin doktorsavhandling hade professor Töres Teorell som handledare, Töres har forskat mycket kring stress och psykosomatik.

Om hypnos
Ordet hypnos är ett samlingsnamn många begrepp. Dels trancetillstånd, vilka enligt synonymordboken kan vara både dvala och extas. Att vara absorberad, uppslukad, glömma tid och rum är ett av flera kännetecken. Uttrycket hypnos används också för att beskriva fenomen som finns vid estradhypnos. Många har säkert sett på TV där människor gör sådant som väcker skratt och förvåning. Detta har gett en nidbild av hypnos utfört på ett kränkande sätt. Hypnos inom terapi eller medicin är i stället ett respektfullt sätt att föra dialog och att lära ut självhypnos. Men hypnos kan också innebära att en mångfald olika tekniker används, oftast inom ramen för en psykoterapi.

I ett hypnotiskt tillstånd kan man gå ner och möta aspekter av sig själv som man inte har tid att möta i vanliga fall. Man får verktyg att själv påverka det som man har problem med. När man är i ett hypnotiskt tillstånd befinner man sig i trans. Sådana tillstånd finns i vår vardag och framkallas av många olika saker. Det allra lättaste sättet att få människor i ett trancetillstånd är, menar Björn Enqvist, att ta på sig en vit rock och säga att man är läkare.

Många blir som barn, öppna för vad som sägs, ibland med stor förmåga att glömma information eller att tolka denna bokstavligt och negativt. Läkarens budskap går in på ett bokstavligt och direkt sätt. Det är lätt att känna igen hypnosfenomen som glömska för vad som sagts, ett onyanserat och bokstavligt sätt att lyssna på, att tolka information om biverkningar som indirekta suggestioner. Denna genomslagskraft av hur information ges är man i sjukvården oftast omedveten om.

Men har man denna kunskap om hur lättpåverkade människor är i akuta situationer kan detta utnyttjas bl.a. för att lugna, påverka blödning och smärta.

Om hypnos i vardagen
Att försjunka i sig själv en stund varje dag är mycket nyttigt, det är vad kroppen normalt uttrycker behov av efter måltider. Att efter en måltid vila tio till tjugo minuter, för att komma in i ett avslappnat icke tänkande tillstånd är utomordentligt välgörande.

I ett sådant tillstånd kan man lyssna inåt på vad kroppen och sinnet berättar. Man kan få möjlighet att gå ner i varv och få en välbehövlig paus. Ett avslappat men ändå vaket tillstånd, ett trancetillstånd, är 4-6 gånger mer effektivt än sömn.

Att vara här och nu, att vara helt vaken är sällsynt. Vi befinner oss oftast i olika trancetillstånd. Detta kan man tydligt se på människor som vandrar, åker skidor, eller på annat sätt använder ett rytmiskt rörelsemönster. Förr fanns detta i vår vardag, i dag får vi uppsöka detta i joggningen, promenaden, men även i musiken och sången.

Rent allmänt kan man säga att vi människor är gjorda för att röra oss. När vi rör oss har tankarna en större frihet. Att vandra och samtidigt tala med en annan människa kan vara mycket välgörande, något som man borde kunna använda sig av vid psykoterapi.

Vi människor strävar ofta efter en förändring där målet är att vi skall bli någon annan än den vi är. Paradoxen är att när man ger upp tanken på att bli en annan, då förändras man. Accepterandet är väsentligt, att sluta fred inom sig själv, och där finns många möjligheter med hypnosmetodik.

Hur kan sjukvården använda hypnoskunskap?
Vetskapen om ordens makt är viktig i sig. Som patient är man mer sårbar än i vanliga fall och patienten tar till sig budskap på ett mycket bokstavligt sätt. Om man säger till patienter innan en operation att de kan komma att må illa och kräkas efteråt, är sannolikheten mycket större att de verkligen gör det.

Man kan säga att det vid en sjukdom kan gå hur dåligt som helst eller hur bra som helst. Patienten suger åt sig av det negativa eller positiva, och sinnesstämningen och kroppen påverkas. När man är medveten om vikten av rätt ordval blir det självklart att använda rätt formulering, d.v.s. ord som är inriktade på resurser och förmågor med en inriktning på goda målbilder inför framtiden.

Omformuleringar är användbara. Om en patient söker med besvärande huvudvärk, kan man säga att ”det är tur att din kropp väljer att visa sitt missnöje med huvudvärk”. Denna går oftast att bota och kan ses som en effektiv signal som talar om var dina gränser går vid stress.”

Vi ”smittar” varandra emotionellt. Vid hypnos påverkas behandlare och behandlad så att de blir som kommunicerande kärl. Detta har man visat genom att mäta hjärtfrekvens (puls) och hudmotstånd (svettning) hos både terapeut och patient; samma mönster utvecklas hos båda. Om behandlaren är lugn blir också patienten lugn. Och tvärtom, en stressad behandlare kan framkalla en stressad patient. Detta innebär att man som behandlare har ett ansvar för att hålla sig själv frisk och vid god psykisk balans, så att man kan smitta sin patient med detta. En läkare som själv mår bra är det bästa även ur patientens perspektiv.

Att använda sig av hypnostekniker är en mycket effektiv metod att hjälpa sin patient att hitta ett lugnare och mer balanserat tillstånd. Björn Enqvist har mycket goda erfarenheter av att låta patienter använda hypnosband inför olika operationer. Vid hans studier påverkades smärta, blödning, svullnad samt kräkningar och illamående positivt. 60-70 % av patienterna använde strategierna från kassettbanden 1-2 år efter operationen, som verktyg för att hantera vardagens stress. Hypnosteknik är enkelt att använda och lätt att förmedla till patienter och dessutom kostnadseffektivt.

Om beröringspunkter med österländska tekniker
Det finns beröringspunkter mellan österländska tekniker, hypnos och kognitiv terapi. Som exempel tar Björn Enqvist en meditationsteknik som kallas för ”mindfullnes”, uppmärksamhetsträning. Denna meditationsform går ut på att man använder sina sinnen för att vara medvetet uppmärksam. På samma sätt kan man inom hypnosen använda synen, hörseln och känseln för att fokusera på här och nu och på detta sätt gå in i ett medvetet närvarande tillstånd. Hypnos är nämligen inte sömn utan ett tillstånd av förhöjd uppmärksamhet och ökad förmåga till föreställning.

Om placeboeffekt
Placeboeffekten handlar om vår egen läkande förmåga. Det finns mycket forskning som visar att vi kan bli symptomfria av en operation vare sig den är effektiv eller inte. Tror vi på operationen har den effekt. Detta har man visat både vid operationer för förslitna knäleder och hjärtoperationer. Man har även visat att patienter som söker för halsfluss blir fortare friska vid ett bra personligt bemötande i kombination med positiv information om snabb symptomlindring.

Om helande
Med tanke på kunskapen om placebo och att behandlare och behandlad kan fungera som kommunicerande kärl är egentligen helande förmåga inte något märkvärdigt. Det finns också dokumentation som stärker detta.

Björn Enqvist tycker det är problematiskt att vi alltid måste dela upp världen i svart eller vitt. I vår nuvarande världsbild, paradigm, prioriterar vi förnuftet, och har svårt att acceptera att det finns saker som vi inte kan förklara med enbart förnuftet. Med den kunskap vi börjar få om människan, borde vi kunna våga öppna oss för nya möjligheter och utforska dessa förutsättningslöst.

Om forskning
Det finns mycket kunskap om hypnos, och mycket bra forskning. Problemen är att sprida denna forskning, så att den kan nås av många fler inom vården. Med hypnostekniker kan man hjälpa många patienter, t.ex. smärtpatienter, som kan minska användningen av smärtstillande mediciner. Men Björn Enqvist menar att det finns väldigt lite intresse för att sprida denna kunskap. Kanske beroende på att det är en billig metod, där ingen jämfört med t.ex. läkemedelsindustrin tjänar några pengar på att få den spridd.

Om att förmedla kunskap om trancetillstånd och ordens betydelse
Den egna upplevelsen är nyckeln till förståelse och förändring. Upplevelsen om hur det är att befinna sig i trancetillstånd kan således ge en förståelse om hypnosens väsen och den sårbarhet som kännetecknar patientrollen.

Om lösningsfokuserat tankesätt
När man använder ett lösningsfokuserat tankesätt inriktar man sig mer på resurser och lösningar än på problem. Ett exempel på detta är hur vissa individer faktiskt kan överleva i en mycket negativ och stressande livssituation. Björn Enqvist hänvisar till den israeliska sociologen Aaron Antonovsky, som tagit fram begreppet KASAM, känsla av sammanhang, där delkomponenterna är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Detta är ett mycket användbart begrepp, men tyvärr beskriver inte Antonovsky hur man kan förändra sin känsla av sammanhang, hur detta kan läras in. Hur skapar man mening och sammanhang i sitt liv, om man inte har det från början? Det är en viktig fråga där hypnosmetodik ger flera möjligheter.

Om de stigande ohälsotalen
Björn Enqvist tror att det finns ett systemfel på våra arbeten som innebär att välfungerande organisationer förändras och styrs uppifrån. Han relaterar till den organisation han själv arbetar inom, där ledningen infört ett datoriserat registrerings och kontrollsystem, som innebär påtagligt minskad tid för patientbesök och mer tid framför datorn.

Det skapar en teknostress hos de anställda, en frustration över att ha mindre tid för patienterna. Detta ger en arbetsstress, som kan kännas i hela kroppen. Tyvärr tycks kontrollsystem som detta ha sitt eget liv. Det växer okontrollerbart och blir i sig en maktfaktor i syfte att kontrollera dem som arbetar.

Om förändring av samhället
Genom skolan har man möjlighet att nå människor som formas. Man kan påverka eleverna i en positiv riktning genom att ge egenupplevelser på ett respektfullt sätt. Precis som man lär sig att hantera kroppen i idrottsundervisningen bör man lära sig basal kunskap om hur man hanterar sinnet, och hur man kan hantera konflikter. Den kognitiva psykoterapin kan här vara behjälplig med att lära ut enkla verktyg till hur vi tänker och hur vi fungerar. Och hur man kan hantera sitt inre när man mår dåligt, det vill säga möjligheten att påverka sig själv. Björn Enqvist är övertygad om att det är lätt att få barn att förstå detta.

Om det goda livet
Att lyssna på musik.
Att åka skridskor på tunn is som kräver närvaro med alla sinnen.
Att cykla, segla, paddla, vandra.
Att ha goda relationer, och vara i samklang med andra människor.
Att arbeta med andra som delar samma värderingar och som man tycker om.

Text: Karin Bengtsson

Intervjudatum 2002-11-13