Töres Theorell

 

Vem är Töres Theorell?
Töres Theorell är läkare, specialist i internmedicin och sedan 1981 professor på IPM, Institutet för psykosocial Medicin, Karolinska Institutet i Stockholm, och dess föreståndare sedan 1995. Han har forskat i många år kring socialmedicinska och psykosomatiska frågeställningar bland annat hjärt-kärlsjukdomar, arbetsliv och stress. 

Varför valde vi att intervjua Töres Theorell?
Töres Theorell är föreståndare för den statliga institution i Sverige som länge bedrivit forskning omkring både biologiska och psykosociala aspekter på stress och besitter själv stor kunskap i ämnet.

Nyckelord under intervjun
Kultur, social samvaro, oxytocin, känslor, utbränd, självläkning, fysisk aktivitet, sömn, hjärnan, nya rön, barn, kommuner, lek, kontroll, belöning, arbetsplats, primärvård, omvärlden

Om sig själv
Nummer fyra av fyra barn. Kommer från en musikalisk familj och spelade fiol redan som barn. Har en egen upplevelse av musiken, som en kulturyttring över sociala gränser. Minns när han som tretton- fjortonåring spelade så kallat ”fin musik” tillsammans med fadern och gruvarbetare i Malmberget. Detta var en stark och positiv upplevelse för alla inblandade, men i samband med LKAB upproret ansågs dock denna typ av musik som fel och orkestern lades ner. Töres Theorell har dock en stark tro på att musik kan gå över grupptillhörigheter och ge goda upplevelser, som kan delas av många.

Om kultur som hälsofaktor
Kulturella aktiviteter kan stärka motståndskraften mot stress, men det finns ännu inte så mycket forskning kring vad det är som händer i kroppen. I en nyligen framlagd magisteruppsats har man dock visat effekten av sånglektioner. Man studerade sexton personer och tittade på psykiska och fysiologiska effekter av sånglektioner. Det visade sig att lugn och ro hormonet oxytocin ökade, och att ångest och smärta minskade. Det fanns dock en skillnad mellan amatörer och professionella vad gällde stresshormonerna. Hos de professionella tillkom en stegring av stresshormonerna som man inte såg hos amatörerna.

Det finns även forskning omkring människors levnadsförhållanden som visat att kvinnor och män som är kulturellt aktiva lever lite längre än andra.

Vad det är exakt i de kulturella aktiviteterna som är hälsosamt vet man inte, men det sociala momentet, den sociala samvaron, är viktig. När man spelar, sjunger, dansar, deltar i teaterverksamhet etc. finns en social samvaro hela tiden i själva aktiviteten. Men även när man går på bio, konsert, teater eller annan aktivitet där man själv är mer passiv, ingår oftast att man efteråt pratar med sin omgivning och formulerar vad man upplevt. Att formulera vad man upplevt är positivt i sig. Det finns forskning som visar att om man skriver tjugo minuter om dagen fem dagar i rad om ett ämne som känslomässigt berör en själv, får man ett ökat psykiskt välbefinnande.

Kultur, till exempel film och teater kan också vara till hjälp för att tolka sina egna känslor. Och förstår man sina egna känslor har man lättare att förstå andra människor. Världen blir mera begriplig och den inre stressen minskar därmed.

Kulturella aktiviteter skapar även en gruppidentitet, och ger en ökad förutsättning för samspel mellan oss. Vi människor är sociala varelser och mycket beroende av andra människor, och därför mår vi bra av den sociala samvaron.

Om begreppet utbränd
Det är olyckligt att vi i Sverige har översatt det amerikanska begreppet burnout till utbränd. I det amerikanska ordet ligger inte samma tyngd som i det svenska ordet utbränd, som för tankarna till något som är förstört och irreparabelt. Risken är att ett begrepp som utbrändhet används för att stämpla ut människor från arbetslivet i och med att namnet antyder att det är ett oåterkalleligt sjukdomstillstånd. Det är därför viktigt att betona att tillståndet är botbart, och att kroppen har en möjlighet till självläkning, även om det tar lång tid.

Lika negativt är begreppet hjärnstress, där man säger att hjärnan skrumpnar av stress. Det vi vet i dag är att hjärnan är plastisk det vill säga formbar och att den anpassar sig till livssituationen vi befinner oss i. I samband med svåra extraordinära traumatiska händelser vet vi att ett område som heter hippocampus, som är viktig när vi skall lära oss nya saker, minskar i volym. När det psykiska tillståndet blir bättre efter ett kraftigt trauma vet vi också att hippocampus kan tillväxa i volym igen.
Vad som egentligen händer i hippocampus vet man inte. Således vet man inte om nervcellernas antal minskar eller om det sker förändringar i den stödvävnad som finns omkring. Vi vet inte heller om detta kan ske vid den så kallade vardagsstressen. De minnesstörningar som finns vid denna stress kan kanske också bero på minskad ork, sömnstörning, nedstämdhet och bristande motivation.

Om den nya kunskapen om hjärnan
Hjärnan är formbar på ett sätt som vi inte trott tidigare. Med den tidigare kunskapen trodde vi att det inte kunde bildas nya hjärnceller under livet och att hjärnan därmed var mer känslig än andra organ för skador. I dag vet dock vi att nya hjärnceller kan växa in från undersidan av hjärnan, bildade från så kallade stamceller, och att det därmed finns en viss reparationsförmåga även i hjärnan.

Om barn och koncentrationsstörning
Vi vet i dag att barn i många fall har en orolig skolmiljö. Många barn får också alltför lite sömn. De sitter uppe sent på kvällar med Internet, eftersom det ofta är bättre tillgänglighet på nätet på nätterna. Därmed har de svårt att komma upp på morgonen, vaknar för sent och hoppar över frukosten. Detta skapar ett lågt blodsocker och sammantaget ett barn som är trött, irriterat, kanske dessutom rastlöst för att aktivera sig mot tröttheten.

Vi blir alltmer klara över hur betydelsefull sömnen är för vår hälsa. Under sömnen sker en reparationsfas och nybildning av celler, bland annat genom insöndring av tillväxthormon under djupsömnen. Dessutom vet vi att sömnbrist ger störningar i kroppsfunktionen, exempelvis påverkas sockeromsättningen, vilket kan ge en ökad risk för diabetes.

Det vore viktigt att man startar en informationskampanj där man informerar om hur viktigt det är för barnen att få den sömn de behöver för att må bra.

Om kommunernas betydelse för folkhälsan
Kommunernas ansvarstagande har en stor betydelse för folkhälsan. Genom att ta ett ansvar för att parker och grönområden ger en god miljö, kan man erbjuda kommuninnevånarna miljöer för rekreation. Att miljön är viktig för att vi skall må bra vet man bland annat genom studier som visar att människor som opererats tillfrisknar snabbare om de från sitt sjukhusfönster kan se ett grönområde, eller ett stycke natur.

Vidare har kommunerna ansvar för daghem, skolor, utbudet av fritidsaktiviteter och kulturskolor i kommunen samt äldrevården. Samtliga viktiga områden för innevånarnas livskvalitet och hälsa.

Om arbetet
I arbetslivet bör finnas en balans mellan kraven som ställs, möjligheten till kontroll och det stöd man erbjuds ( En modell som utvecklats av Karasek). Det bör också finnas en balans mellan ansträngning och belöning.

Cheferna är en viktig målgrupp för att åstadkomma förändringar på arbetsplatserna och förbättra arbetstagarnas hälsa. Det finns en studie som visar att om cheferna på ett företag varannan vecka deltog i en obligatorisk utbildning om psykosociala faktorer, minskade de anställdas stresshormoner.

Allmänt kan man säga om arbetslivet i Sverige att det i offentliga sektorn skedde en nedskärning under 90-talet, vilket inneburit ökade krav och minskade kontrollmöjligheter för personalen. Man har också tagit bort de yngsta vilket inneburit att de äldre som arbetar får det tyngre. I Sverige arbetar 85 procent av kvinnorna utanför hemmet, en internationellt sett hög förvärvsintensitet, vilket innebär att de svenska kvinnorna arbetar mest utanför hemmet i hela Europa.

Om sjukvården och folkhälsan
Primärvården är belastad och borde få mer resurser. Kraven har blivit större på sjukvården generellt och andelen äldre i befolkningen har ökat, något som har gjort att arbetstyngden har ökat.
Vad gäller folkhälsan kan man annars säga att den trots allt är god. Barnadödligheten är mycket låg, hjärt-kärlsjukdomarna minskar och vi blir allt äldre. Det finns således mycket som faktiskt är bra!

Om Sverige och framtiden
Den debatt som pågår i dag i Sverige om utbrändhet och stress är bra. Vi har kommit längre än man gjort i många andra länder på att börja hitta lösningar på problemen.

I Sverige har man också under årens lopp genomfört många sociala reformer, vilket kommer att gynna oss i ett femton, tjugoårigt perspektiv. Arbetare i länder där man traditionellt inte haft så många rättigheter och där arbetskraften varit billig börjar nu alltmer kräva bättre villkor. Dessa förändringar är redan gjorda i Sverige och vi kommer därför att i framtiden vara konkurrenskraftiga mot omvärlden.

Töres Theorell är övertygad om att det kommer att uppstå en motkraft mot globaliseringen, eftersom det i alla tider har funnits motkrafter mot olika skeenden. Arbetarrörelsen kom som en reaktion på industrialiseringen.

Om det goda livet
Att ha utrymme i tillvaron för en glädjerik variation i livet.

Att inte pressas av yttre omständigheter hela tiden.

Att leka.

Att ha kontroll över livet. Tyvärr har människor olika möjligheter att ha kontroll över livet bland annat av

ekonomiska skäl. Det bör finnas en balans mellan ansträngning och belöning

Text: Karin Bengtsson

Intervjudatum 2002-06-16