Sarah Wamala

 

Vem är Sarah Wamala?
Sarah Wamala är docent och forskningsledare på Statens folkhälsoinstitut.

Hon studerade från början nationalekonomi, men övergick därefter till att studera epidemiologi och medicinsk vetenskap. Har framför allt intresserat sig för faktorer som påverkar kvinnors hälsa som till exempel sociala och psykosociala faktorers betydelse för hjärt-kärlsjukdom och det metabola syndromet.

Sarah Wamala gjorde sin doktorsavhandling i medicin vid Karolinska Institutet 1999. (Titel: Socioeconomic status and cardiovascular vulnerability in women. Psychosocial, behavioural and biological mediators.)

Varför valde vi att intervjua Sarah Wamala?
I en tid när kvinnors ohälsa ökar, är det viktigt att titta på underliggande ohälsofaktorer, för att förstå vad man måste ändra på och förbättra, för att i stället skapa förutsättningar för hälsa. Sarah Wamala är också i sig själv ett talande exempel på kapacitet och hälsa. Hon har gjort en snabb forskningskarriär, trots att hon är både kvinna, har barn och ursprungligen kommer från ett annat land. Sin doktorsavhandling lade hon fram vid trettiotvå år ålder. Tre år senare blev hon docent i samhällsmedicin och social epidemiologi endast trettiofem år gammal. Således i sig själv en intressant person att intervjua.

Nyckelord under intervjun
Hjärt-kärlsjukdom, stress, arbetsliv, äktenskap, familj, barn, låga löner, maxtaxa dagis, välfärdssystem, fattigdom, självkännedom, prioritera, arbetsledning, jämlikhet, realism.

Om sig själv
Sarah Wamala är född i Uganda som nummer ett av fyra syskon. Flera av syskonen har flyttat utomlands och kom själv till Sverige för elva år sedan. När hon växte upp fanns det fler barn i familjen än syskonen, eftersom man i Uganda ser barnen som hela samhällets angelägenhet. Detta innebär att om det behövs hjälper man till och tar hand om även andras barn på ett helt annat sätt än i Sverige, där barnen är den enskilda individens ansvar. Det finns inget välfärdssystem, som här, och fattigdomen ökar. Detta innebär att det ändrar sig även i Uganda, då människor tvingas se mer till sitt eget välbefinnande i stället för de gemensamma behoven.

Att ha en djup kunskap om vad det innebär att vara kvinna och fattig, är en av drivkrafterna för hennes forskningen Hon känner också att det är viktigt att kunna påverka hälso- och levnadsvillkor för människor i samhället, för att minska människors lidande.

Om kvinnors hjärt-kärlsjukdom, arbete och familj
Man har i tidigare studier funnit att låg social status ger en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Dock har dessa studier mest handlat om män och det har därför varit viktigt att granska om samma samband gäller för kvinnor.

Kvinnor har generellt sett på grund av sitt kön ett visst skydd mot hjärt- kärlsjukdom fram till drygt femtiofem års ålder. Detta beror bland annat på att kvinnor generellt har en högre nivå av det goda kolesterolet, som har en skyddande effekt. Dock avtar detta goda kolesterol efter menopausen, medan andra blodfetter som triglycerider ökar. Tillsammans med förändringar i blodkoagulationen ( hemostas-funktionen) kan detta ge en åderförkalkning (arterioscleros).

Varför insjuknar då yngre kvinnor i hjärt-kärlsjukdom trots denna skyddande effekt? Jo, det finns många faktorer som påverkar, till exempel rökning och brist på motion, men en viktig faktor är en låg social ställning (en låg utbildningsnivå, låg yrkesstatus eller ekonomiska svårigheter). Man vet i dag att kvinnor med låg utbildning har sämre hemostasfunktion, samt högre frekvens av det metabola syndromet ( förhöjt blodtryck, insulinresistens som kan ge blodsockerförhöjning, negativ blodfettssammansättning, och bukfetma). Detta innebär ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom även om man är kvinna.

När man studerade kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt eller liknande fann man att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var fyra gånger högre för de med låg yrkesstatus jämfört med de med den högsta yrkesstatusen.  Man fann även att om man dessutom hade ekonomisk stress, bristande kontroll på arbetet, dåligt socialt stöd och depression försämrades prognosen för hur man skulle klara sjukdomen akut eller på sikt.

Så att närmaste omgivningen var viktig framkom tydligt. Man undersökte då vidare den äktenskapliga stressen och fann att äktenskaplig stress innebar en nästan tredubblad ökning av risken för en försämrad prognos i samband med hjärt-kärlsjukdom (nya infarkter, plötslig hjärtdöd etc.)

De kvinnor som rapporterade äktenskaplig stress var i medelåldern och hade varit gifta länge ibland ända upp till trettio år. Det tycks således som om familjär stress är en viktig stressfaktor för kvinnor, medan arbetet hittills visat sig vara den viktigaste stressfaktorn för män.

En faktor som är viktig för kvinnors stress i äktenskapet är bland annat mannens beteende och familjens ekonomiska förhållande. Om mannen reagerar med fientlighet, eller om man har ekonomiska svårigheter ökar detta kvinnans stress.

Om jämlikhet i äktenskapet
I Sverige arbetar 85 procent av kvinnorna utanför hemmet men har dessutom oftast huvudansvaret för hemmet och barnen, och ser oftast familjen som det viktigaste i sitt liv.

I äktenskap där kvinnorna har högre yrkesstatus utanför hemmet är männen mera angelägna att hjälpa till mer. Däremot får kvinnor med lägre yrkesstatus mindre hjälp av männen och då de även har mera belastningar på arbetet, innebär detta en dubbel börda.

Om varför man fokuserar så mycket på arbetet när det gäller orsaker till ohälsa. Det är mycket svårt att kunna påverka människor i deras familjeliv. Eftersom arbetet också är viktigt för hälsan, och något som är möjligt att påverka på ett annat sätt än familjen, är det där man kan göra åtgärder som påverkar den enskilda kvinnan.

Kvinnor med stressande äktenskap och låg yrkesstatus har dubbla stressbelastningar, och det är därför angeläget att kunna minska belastningarna på något plan.
Ofta har kvinnor med stress i äktenskapet även en dålig ekonomi, vilket i sig är ytterligare en källa till stress.

Generellt sett är de traditionella kvinnoyrkena lågbetalda. Och de med lägst status tjänar minst. Det är därför viktigt att uppvärdera dessa yrken, som ju dessutom är viktiga för samhället i och med att de oftast handlar om vård och omsorg.

Om vikten av ett välfärdssystem
I ett samhälle är det viktigt att det finns en välfärd för alla. Det måste grundläggas via hållbara politiska beslut. Det finns mycket som är bra i Sverige, men det kan bli bättre. Det är viktigt att satsa på daghem och skolor, eftersom barnen är viktiga för oss alla och för vår framtid.
Statistiskt vet man dock att ensamstående kvinnor med barn har fått det sämre sedan början av nittiotalet, vilket inte är acceptabelt.

Det är viktigt att vi värnar om ett gemensamt ansvar för barnen, och ser det som en angelägenhet för hela samhället och inte bara varje individs angelägenhet.

I dag fokuserar vi mer på en individnivå, man får skylla sig själv om man inte klarar av sin situation, och därför behöver vi ändra på hur vi tänker.

Ett exempel på bra politiska beslut är maxtaxan, som ger kvinnor lite mer frihet, mindre press att rusa från arbetet för att hämta barnen.

Om sjukvården
Sarah Wamala har en känsla av att man har börjat prata mer med patienterna inom sjukvården och inte bara kontrollerar blodtryck och kolesterol. Det är viktigt att utreda vad patientens källa till stress är, när vi idag vet hur betydelsefullt det är både vad gäller ekonomi, arbete, äktenskap och sociala relationer.

Sammanfattningsvis om kvinnors hälsa
Kvinnors hälsa är beroende av den sociala positionen, vilken social klass man lever i, hur situationen mellan mannen och kvinnan ser ut i samhället, vilken kultur man lever i och vilka värderingar som finns i samhället.

Oftast är utsatta kvinnor belastade på många plan genom låg yrkesstatus, dålig ekonomi, stress från multipla roller och dålig jämställdhet i samhället, arbetet och i hemmet.

Om det goda livet
Vi måste försöka bli bättre på självkännedom. Många kvinnor har en tendens att leva i en drömvärld och inte se verkligheten sådan den är. Vi tror gärna att vi kan ändra på andra, till exempel mannen vi lever tillsammans med, men den enda vi kan ändra på är oss själva.
Vi vill ofta ha så mycket, men det är viktigt att tänka efter om man inte kan klara sig på mindre. Ofta kan det ge en rejäl tankeställare att se hur människor har det i andra delar av världen, som i Afrika där man kanske måste klara sig på en dollar eller mindre om dagen. Vi behöver stanna upp och tänka efter hur vi lever, hur vi har det och vad vi vill uppnå.

Sedan är det viktigt att vi kan prioritera i våra liv och säga nej. Vi måste vara öppna med hur vi har det och inte låtsas att vårt liv är annorlunda än det är, som att vi måste hämta våra barn på dagis och därför inte kan ställa upp på möten efter ett visst klockslag. Därmed innebär det också att vi behöver en bra arbetsledning, som anpassar arbetet efter våra behov, som att inte lägga möten före klockan nio eller för sent på dagen.

Text: Karin Bengtsson

Intervjudatum 2002-05-29