Theodor Kallifatides

 

Vem är Theodor Kallifatides?
Theodor Kallifatides är författare och har givit ut ett tjugotal böcker. Han har bland annat även undervisat i filosofi vid Stockholms universitet, varit redaktör för tidskriften Bonniers litterära magasin och ordförande för svenska PEN- klubben.

Varför valde vi att intervjua Theodor Kallifatides?
Theodor Kallifatides har i sina böcker visat en förmåga att beskriva både inre och yttre skeenden. Genom sin kunskap om två olika kulturer, den grekiska och den svenska, har han en unik möjlighet att förmedla iakttagelser om vårt svenska samhälle och kultur sett genom detta perspektiv.
Han har också själv gjort en spännande resa där han har erövrat det svenska språket som vuxen och etablerat sig som författare på ett från början främmande språk. Således ett exempel på kapacitet och kraft, och därmed intressant i sig själv att intervjua.

Nyckelord under intervjun
Författande, personlig myt, grekiska filosofer, levnadsråd, äkthetsstämpel, ålderdom, måttlighet, känslor, livets svårigheter, eget val, utveckling, bildning.

Om sig själv
I boken ”Ett nytt land utanför mitt fönster” berättar Theodor Kallifatides om sin uppväxt i Grekland. Fadern var lärare och han växte upp med två äldre bröder. Han har varit i Sverige i över trettiofem år.

Om författarskap
Det som skiljer författarskapet från andra yrken Theodor Kallifatides kunde ha valt är att han i författandet utnyttjar sig själv maximalt. När han skriver och skriver bra är hela hjärnan aktiverad på ett positivt sätt. Denna aktivering sker då han använder olika delar av hjärnan samtidigt. Detta beror på att man för att kunna skriva måste ha flera perspektiv på gång samtidigt. Att kunna se saker och ting som de verkligen är och samtidigt ha ett kritiskt öga i gång. Då flera processer är i gång samtidigt skapar detta en aktivering som ger en positiv känsla, och en njutning i arbetet.

Skrivande handlar dock inte om att vänta på inspiration och flöde, utan om goda vanor, träning och disciplin. Om man arbetar regelbundet och disciplinerat kan inspirationen och flödet komma som en gåva.

Om en personlig myt
Att ha med sig bra budskap, att växa i en tradition, en livsmening och skaffa sig drömmar är viktiga gåvor från barndomen.

Man måste ha en uppfattning om vad det är man kan åstadkomma med sig själv i livet.
Själv har Theodor Kallifatides tre personliga myter i sitt liv som hjälpt honom att komma dit han är i dag.

Den första myten är att han en dag skulle bli författare. Denna uppfattning upplever han som lika viktig för sitt författarskap som själva talangen som sådan.

Han kände dragningen till yrket strax efter gymnasiet. För att kunna hitta och hålla fast vid viktiga livsval som detta är det viktigt att lyssna på sin inre röst, och ha disciplinen att följa vad den säger.

Den andra myten kom från hans morfar, som har gett honom budskapet att det inte finns något som han inte kan lära sig. I och för sig vet han att det säkert finns saker han inte kan lära sig, men budskapet har ändå varit mycket starkt och burit honom.

Den tredje myten har kommit från hans far och handlar om att han inte kan ge upp.

Om grekiska antikens filosofer
De gamla grekiska filosoferna ägnade sig åt frågan hur man lär sig att klara livet. Det vill säga hur vi kan vara lyckligare lite oftare i detta liv, som vi lever här och nu. Det handlar således inte om att dra oss undan livet för att leva i någon slags utopisk lycka, utan att leva här och nu i vår mänskliga tillvaro precis som den är. Det finns hos dessa gamla filosofer mycket kunskap som faktiskt har mer att ge än den moderna psykologin.

De hävdade bland annat att det är en god idé i sig att försöka vara en bra människa, eftersom man därigenom själv mår bra. Det är viktigt att ha vänner, som en slags förlängning av sig själv. Aristoteles, som levde 384-322 f. Kr, menade att det var otänkbart att leva livet utan riktiga vänner. Vänskap var till och med viktigare än erotiken.

Aristoteles ansåg vidare att man inte kan älska någon om man inte kan älska sig själv och vara en kärleksfull människa. Man behöver således ha ett bra förhållande till sig själv, och komma överens med sig själv. Detta innebär att man inte skall hata och förakta sig själv, men för den skull skall man inte heller vara okritisk mot sig själv. Det handlar om att försöka leva i harmoni, men också att arbeta för att ständigt förbättra sig själv genom bildning och goda handlingar.

Om ohälsa
Theodor Kallifatides menar att utan ett sunt förhållande till sig själv är det lätt att förlora sig själv. Man måste skaffa sig en uppfattning om vem man är och vad man gjort i sitt liv. Om man hanterar sig själv negativt och tappar kontakten med sig själv bygger man in en andlig misär i sitt liv vilket på sikt kan ge kroppslig ohälsa.

Om ålderdomen
Vi människor lever allt längre och blir allt äldre och i detta perspektiv kommer vi att leva våra liv som gamla allt större del av livet. Det är därför viktigt att vi lär oss hur man åldras med värdighet. Tyvärr är detta något som samhället i dag inte prioriterar. Tvärtom arbetar vi för att förbli unga, då att vara ung i dag har hög status.

Man kan se ålderdomen som en slags sammanfattning över hur man tidigare levt. Om man har arbetat med sitt inre, och försökt vara äkta i det liv man levt, kan man lättare åldras med värdighet och lugn.

Om känslor
I vårt samhälle premierar vi känslor efter hur starka de är. Ju starkare de är desto bättre. Detta innebär att vi lever under ständig stress då vi kräver starka känslor av varandra, som i kärlek.

Vi väljer situationer där vi kan leva ut känslorna, och våra känslor tar lätt kontrollen över oss och får oss att bli reaktiva mot vår omgivning. Vi rycks med av våra känslor, låter dem ta överhanden och styra våra liv.

Ett gammalt uttryck från Kreta säger att när vi dricker vin bör vi undvika att bli uppdruckna av det. På samma sätt är det med känslor. Vi bör undvika att bli uppslukade av dem.

Man kan välja en annan väg, nämligen att vårda och lära sig att hantera känslor, och de gamla grekerna talade om måttlighet även i känslor. Theodor Kallifatides mormor brukade säga att kärlek äter man med kniv och gaffel, inte med träslev.

Vi skulle må bättre om vi kunde lära oss att behärska våra känslor bättre. Om vi förlorar någon vi älskar sörjer vi inte mindre för att vi inte lever ut våra känslor mot omgivningen. Genom att välja vilket uttryck vi vill ge känslorna får vi en annan kontroll över dem. Detta ger oss ett annat val hur vi beter oss mot omgivningen, och därmed en annan möjlighet att själva påverka våra liv.

Om vi till exempel efter arbetet åker hem på ett irriterat humör, kan vi välja själva hur vi vill bemöta den vi lever med därhemma. Vi kan välja att låta irritationen gå ut över den andra genom omedelbart innanför dörren ge kritik, vara tyst och direkt sätta oss framför teven. Eller kan vi välja att ge en kram och ställa frågan hur dagen har varit.

Det finns således i alla lägen ett val och i valet bestämmer man vilken människa man vill vara. Att vara god och välja det positiva handlar inte om personlighet utan är en fråga om goda vanor, något som man kan träna upp.

Att själv välja hur man vill agera ut sina känslor gör inte att man är mindre sann eller ärlig mot omgivningen än om man väljer att fritt leva ut sin ilska eller frustration. Men det innebär att man med andra delar av sig själv gör ett medvetet val om hur man vill bete sig.

Om utveckling och bildning
Alla kan utvecklas. Det finns inte en mänsklig hjärna som inte kan bli skarpare och flexiblare. För att vi ska utvecklas är det viktigt med bildning. Detta bör genomsyra hela samhället. Det borde vara självklart att man inom skolor och universitet kunde lära ut och formulera frågor om hur man bör leva sitt liv. Genom att umgås med de svåra frågorna vad det innebär att vara människa och dödlig, blir man människa.

Det borde vara självklart att kombinera vetenskap med humaniora, att det även i naturvetenskapliga utbildningar ingick utbildning om konsten att hantera livet.

Om det goda livet
Hela intervjun handlar egentligen om förutsättningar för det goda livet. Att hantera livet, även svåra händelser, att hantera känslor och göra egna val. Att utvecklas hela livet och skaffa sig kunskap för att göra detta.

Text: Karin Bengtsson

Intervjudatum 2002-06-04