Vem är Amelia Adamo?
Amelia Adamo är i grunden beteendevetare, men har arbetat i många år inom tidningsbranschen framför allt inom området "damtidningar", men även på Aftonbladet. Är nu ansvarig utgivare för tidningarna Amelia och Tara, samt chefredaktör för Amelia. Våren 2002 utnämnd till gästprofessor på journalisthögskolan i Göteborg.
Varför valde vi att intervjua Amelia Adamo?
Genom tidningarna Amelia och Tara når Amelia Adamo många svenska kvinnor. Tidningen Amelias upplaga uppgår till 124.000 och Taras till 75.000. Tidningarna läses av ca 450.000 respektive 150.000. Det är således tydligt att det budskap tidningarna ger tilltalar många kvinnor. Amelia Adamo själv har gjort det nästan omöjliga. Som invandrare och kvinna, har hon tagit sig upp till en inflytelserik position. Således ett positivt exempel i sig värt att undersöka.
Nyckelord under intervjun
Attityder, media, vinklingar, gnället, den svenska pliktkänslan, bejaka lusten, unna sig, lycka, glädje, öppna in för livet, egen ansvar, vad gör du själv, civilkurage.
Om sig själv
Född i Italien, men kom till Sverige vid 9 månaders ålder. Växt upp som enda barnet tillsammans med modern under fattiga förhållanden. Genom moderns försorg hade hon alltid vackra kläder, och såg egentligen inte de belastningar som fanns i miljön omkring. Tror själv att hennes framgångar i livet beror på en god självkänsla, men också på att det varit en tillgång med en annan kulturbakgrund. Andra människor som inspirerar henne är människor med civilkurage.
Om tidningarna
Bakgrunden till Amelia Adamos tidningar är kommersiell. Det finns inget underliggande syfte att förändra världen, men tidningarna skall ändå kunna tillföra något i kvinnors liv. Vara ett tändstift, inspirera till förändring, vara den goda väninnan. Man arbetar alltid tillsammans med professionella, där det finns mycket kunskap, men arbetar med budskapet så att det får rätt nivå. Fördelen med hälsobudskap via tidningen är att man bestämmer själv vad man vill göra av budskapet. Tidningen kan läsas om och om igen, man kan riva ut sidor och spara. Jämfört med sjukvården är man bättre på pedagogik, och på att skapa motivation för att ändra livsstil. Bland annat bygger man mer på belöningsprincipen för att motivera till förändringar.
Om den ökande ohälsan i Sverige
Finns verkligen den ökade ohälsan generellt eller är det bara en mediabild. Kanske den ökade sjukligheten är en attitydfråga bland människor om när man anser sig sjuk. Kan det vara så att man i dag anser att det är en rättighet att vara sjukskriven mer än att man har blivit sjukare. Men visst finns det ohälsoproblem, och en bidragande orsak är säkert att vi ständigt bombarderas med nya intryck. Dessutom står egentligen alla möjligheter öppna för oss i dag, man kan resa vart som helst. Detta fanns inte på samma sätt tidigare, och kan nog bidra till dagens ökande stress.
Om den nya hälsan
Samtidigt som det finns människor som mår dåligt finns det också människor som unnar sig att koppla av på Spa, går på kropps och ansiktsbehandlingar. Tidningen Amelia har nyligen initierat en undersökning på människor omkring 30 år det visar sig att de tillfrågade till största delen beskriver sig som lyckliga. Är det så att hälsan tiger still och man därför inte pratar så mycket om den, men att den finns i hög grad i samhället./span>
Om media
Media speciellt i Sverige är problemfylld och fokuserar på problem. Varför skriver man inte i stället många artiklar om det som är bra till exempel att självmordsfrekvensen har gått ner. Har man gjort en undersökning rapporterar man det negativa, som i en aktuell tidning där man skriver att fyra av tio mellanchefer är missnöjda med sin chef. Man skulle i stället ha kunnat fokusera på att sex av tio faktiskt trivs med sin chef. När man skildrar invandrare berättar man för det mesta om dem som har det problematiskt. Men det finns faktiskt invandrare som mår bra också./span>
Om Sverige och svenskarna
Det finns en gnällighet som är som en sur matta över samhället. Vi tror att allt skall kunna hjälpas bort utan att man behöver göra något själv. Den officiella attityden är att man tycker synd om alla, och tar bort människors egna ansvar för sina liv. Tidigare hade vi ett skydd mot omvärlden, men nu har vi ingen skyddande kudde mellan oss själva och omvärlden, ekonomin globaliseras, världen står öppen, företag flyttas, arbeten läggs ner. Det är viktigt att vi inte ser oss själva som offer. Allmänt sett är svenskarna ett strävsamt folk med pliktkänsla, men har det svårare med lustkänslan. Vi behöver ympas med lust. Lust handlar om sex, dans, motion, rörelse, goda inre budskap. Att behöver öppna för livet och känna glädje. I stället för att jaga shoppinglycka, och tröstäta chips. När det gäller känslor är känslor i sig inte något positivt utan vi kan bli alldeles för känslostyrda, något som vi är just nu. Det skapar ett stort känslotryck i samhället vilket är negativt./span>
Om det goda livet
Att fånga korta ögonblick av lycka. Till exempel att glädjas över sina barn, njuta av en god ost. Att öppna sig för livet. Att ta ansvar för sig själv. När man klagar över att ingen rör vid en skall man fråga sig vem man själv har rört vid. Att känna glädje och bejaka lusten med sex, dans, motion, rörelse, goda inre budskap. Att röra sig är bra. Kanske kombinera promenaderna med en god kassettbok Undvika negativa budskap i möjligaste mån. Stäng av alla dystra nyhetssändningar, A ekonomi och börsnytt. Se på vackra bilder, njuta av naturen.
Och varför inte som Amelia Adamo själv ha en underbar festklänning inköpt för ett par hundra på second hand, hängande på kontoret. Inte för att använda, utan för att ha hängande där kanske som en påminnelse om lusten och glädjen i livet. (Intervjuarens kommentar)
Och vad ger Amelia Adamos tidningar för budskap till läsaren?
Amelia Tänkvärt" ur Amelia nr 10 ( 2 maj 2002) "När vi skrattar är vi nära Gud, säger Japanerna. Och visst är det lättare att finna mening i livet när du tycker om det. Också forskare ser enorm kraft i lust och lek: Mindre stress, oro och värk, ökad energi, självtillit, förmåga att ta förändring och motgång. De lyckligaste människorna tycks ha en förmåga att hitta fickor av glädje i vardagen. Under grytlocket i pastasåsens doft. I en morgonvarm säng med kaffe och tidning. I en solig park på lunchen. Du har säkert känt det, plötsligt är du precis där du vill vara,. Problem krymper. Det blir tydligare vad som är riktiga måsten och vad som inte är något annat än förväntningar du kan välja bort. På sommaren har vi ofta närmare till njutning. Men också på stranden och i hängmattan fastnar vi lätt i tankarna om allt vi "borde" göra: Trimma kroppen, trädgården, stugan?.. Många av oss behöver träna på att se det som är bra i våra liv nu??"
När kände du sist vällust från hjässan till tårna? Skriv ner alla ögonblick du minns. Vad gjorde dem så bra? Vad utlöste känslan? En doft? Ett vänligt ord? Kan du göra något för att "skapa" liknande stunder? Med hjälp av platser och människor du älskar?
Tänk på allt, stort och smått, som gör dig glad över ditt liv och dig själv. Att du kan springa långt? Att lära dig något nytt? Barnens miner när du kittlar dem, heta diskussioner med bästa vännen? Vilka människor "lyfter" din vardag? Brukar du stanna upp för att glädjas över att de finns? Är du ovan att känna " tacksamt" kan det ta tid att lära sig. Återkom därför till denna punkt
Visst finns det omständigheter som försvårar för dig. Notera allt som tycks hämma din livsglädje. Är alla hindren oundvikliga? Måste du torka hemmet dammfritt innan du hyr en film? Gå ner två kilo innan du unnar dig en badsemester? Är du så angelägen om att vara andra till lags att du automatiskt säger ja till saker du inte har lust med? Vad kan du förändra för att få mer tid för vardaglig njutning?
Hur du tolkar det som händer dig påverkar hur glad du är. Hur reagerar du till vardags? Skyller du ofta på andra? Tror att saker slutar illa? Skulle du vara gladare om du valde att tänka mer på kollegornas omtanke än på din griniga chef? Om du istället för att sucka " fy vad trött jag är på att fixa middag" skiftade fokus till " nu skall jag piffa upp falukorven med basilika"?..
Om någon du älskar dör, om du förlorar jobbet, eller något annat svårt händer är det inte rimligt att se ljust på livet. Och ibland skräms vi både av världsläget och vår tunna plånbok. Att sträva efter att "må toppen" när du är ledsen eller sliten är svårt. Sorg, smärta, ilska är en del av livet. Men det kan hjälpa att du bestämmer dig för att de svarta känslornas tid har ett slut, så du inte fastnar där.
Text: Karin Bengtsson
Intervjudatum 2002-05-02
Uppdaterad av: Katarina Lundquist, 2005-08-15 10:55