• Skriv ut

Frågor och svar om det ekonomiska läget i landstinget

 

Snabbkurs i landstingsekonomi

Landstingets ekonomi utgår från nettokostnad i förhållande till finansiering.
 
Verksamhetens intäkter (+) - Verksamhetens kostnader (-) = Nettokostnad
Finansiering (+) - Nettokostnad (-) = Landstingets resultat

  • Verksamhetens intäkter: ”Plussidan” för landstingets verksamheter, exempel: patientavgifter, såld vård, försäljning av fastigheter.
  • Verksamhetens kostnader: Allt som kostar inom landstinget, till exempel: produktion, personal, läkemedel, lokaler. 
  • Nettokostnad: Den summa landstinget gör av med varje år, det vill säga verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader. 
  • Finansiering: Den summa landstinget har att spendera varje år, i huvudsak skatteintäkter och statsbidrag. 
  • Landstingets resultat: Den summa landstinget har att spendera minus den summa landstinget gör av med är landstingets resultat.

Varje centrum står för en del av den totala nettokostnaden. Om nettokostnaden blir högre än planerat hålls inte budgeten. Då försämras ekonomin och vi måste sätta in åtgärder för att minska kostnaderna.


Vad är det som händer?

Under 2012 har Landstinget Kronoberg tagit emot fler patienter jämfört med 2011. Trots det ökade trycket och det ökade behovet av vård har landstinget kunnat genomföra god vård och behålla god tillgänglighet. Den ökade efterfrågan har bland annat inneburit ökade bemanningskostnader och ökade kostnader för den köpta högspecialiserade vården.

Detta är en bidragande orsak till att Landstinget Kronobergs resultat för 2012 slutar på minus. Nu får landstinget krav på sig att hämta hem årets minusresultat inom loppet av tre år.

Eftersom behoven av vård ökar, men intäkter och finansiering inte ökar i samma takt, måste sjukvården bli mer effektiv för att klara av att hålla en ekonomi i balans.


Hur kan ekonomin försämras så snabbt när landstinget gick med plus enligt delårsrapporten i augusti?

I delårsrapportens positiva resultat ingår engångsintäkter som inte är en del av den löpande verksamheten. Nettokostnaderna för den ordinarie verksamheten ökar snabbare än intäkterna, vilket gör att det blir ett minus.

Är det stopp nu, eller kan ekonomin försämras ännu mer?
För att få ekonomin i balans krävs en stram hushållning av resurserna, att vi genomför beslutade åtgärder och att vi har en kontinuerlig uppföljning. Det är viktigt att den ökande kostnadsutvecklingen stannar av och minskar.


Kunde man inte ha förutsett underskottet för länge sedan?

Många faktorer spelar in, men den nedåtgående trenden har funnits där en längre tid. Det stora problemet är att nettokostnaden ökar i snabbare takt än intäkterna. Eftersom intäkterna inte ökar tillräckligt måste vi minska kostnaderna.


Har det ekonomiska läget påverkat vården?

Under 2012 har Landstinget Kronoberg tagit emot fler patienter än år 2011. Det innebär att vården tagit emot fler samtal och fler besök, att antalet operationer, labbprover, röntgenundersökningar ökat, samt att man haft en ökad beläggning på rättspsykiatrin under 2012. Det försämrade ekonomiska resultatet beror alltså främst på ökade kostnader för köpt vård, bemanning och läkemedel inom slutenvården.

Trots det ökande trycket och ökade behovet av vård har vi kunnat genomföra god vård och även behållit god tillgänglighet. Tillgängligheten till primärvården inom Landstinget Kronoberg är fortfarande bland rikets högsta!

Patienterna i Kronoberg är i mycket hög grad nöjda med bemötande, information och delaktighet vid besök i vården. Landstinget Kronoberg står sig mycket väl i jämförelse med övriga Sverige när det gäller högt förtroende för, och tillgång till sjukvård samt goda patienterfarenheter. I Öppna jämförelser 2012, är Kronoberg på andra plats efter Halland när det gäller indexerad total tillgänglighet. När det gäller befolkningens förtroende för sjukvården och goda patienterfarenheter ligger vi på tredje plats i landet. Det är medarbetarnas förtjänst! 


Kommer det ekonomiska läget för 2012 att påverka vården under 2013?

En konsekvens av kostnadseffektiviseringarna är att landstinget under 2013 tvingas skriva ner ambitionsnivån för tillgängligheten till det lagstadgade kravet på 0-7-90-90 (dagar)  för all verksamhet, dock ej för barn- och ungdomspsykiatrin där man behåller den bättre tillgänglighet på 30 -30 (dagar).


Hur mycket ska landstinget spara?

År 2012 redovisas ett resultat på minus 53 miljoner kronor. Där ingår engångsintäkter för 2012 på plus 94 miljoner kronor, vilket innebär att den ordinarie verksamheten har ett resultat på minus 147 miljoner kronor för 2012.

Enligt de krav som finns på ekonomisk balans i kommunallagen har landstinget tre år på sig att hämta hem årets minusresultat. För att klara av budgeten 2013 med ett positivt resultat på 20 miljoner kronor, krävs åtgärder som motsvarar 220 miljoner kronor. Åtgärderna innebär effektiviseringar och besparingar.

Det innebär i procent att…
Landstingets finansiering har ökat med 2,0 procent mellan 2011 och 2012.
Verksamhetens nettokostnad har ökat med 7,6 procent, mellan 2011 och 2012.

Vi måste se till att verksamhetens nettokostnad slutar skena iväg och istället ökar i samma takt som landstingets finansiering. Åtgärderna för 2013 i handlingsplanen är planerade att leda till att nettokostnaderna sänks nästan 5 procent.


Vilka enheter ska spara?

Hela landstinget, såväl kansliet som centrumen, ska minska sina kostnader. I budget 2013 finns ett generellt besparingskrav, som fördelas baserat på centrumens/verksamhetens andel av nettokostnaden. I budget 2013 finns även riktade besparingar mot enstaka centrum/verksamheter. De riktade besparingarna/krav på kostnadsminskningarna kommer att bli ännu större som en följd av framtagen handlingsplan för att få en ekonomi i balans 2013.


Hur ska vården kunna spara i en redan pressad ekonomisk situation?

Respektive centrum har tagit fram åtgärder som redovisas i verksamhetsplanerna. Utöver det tillkommer landstingsgemensamma åtgärder, men givetvis måste förändringarna genomföras utan att patientsäkerheten äventyras.


Vad ska landstinget spara in på?

Landstingets centrum har planerat omfattande kostnadssänkningar i sina verksamhetsplaner för 2013, gällande bland annat bemanning och köpt vård. Under hösten 2012 försämrades dock landstingets resultat ytterligare. Med anledning av detta beslutade landstingsstyrelsen i november, att fastställa föreslagen handlingsplan för en ekonomi i balans.

Åtgärder i handlingsplanen

  • Effektivare upphandling av alla varor och tjänster
  • Minskade kostnader för bemanningsföretag
  • Översyn av bemanningsstrukturen 
  • Inga merkostnader för att uppfylla vård- och behandlingsgarantin 
  • Effektivare sommarplanering
  • Undersöka möjligheter till alternativa driftformer 
  • Införande av nya läkemedel och behandlingsmetoder måste vara fullfinansierade

Dessutom ska centrumorganisationen utvärderas utifrån ledning, styrning, administration och ekonomi och landstingsfullmäktige justerade också målet för tillgängligheten för patienter som omfattas av vård- och behandlingsgarantin till 0 - 7 - 90 - 90 (dagar) för all verksamhet utom barn- och ungdomspsykiatrin.

Utöver handlingsplanen har ytterligare åtgärder beslutats, bland annat ska rese- och konferenskostnader minska.


Hur kan landstinget garantera patientsäkerhet när det sparas in på viktiga områden?

Den ekonomiska situationen kräver att landstinget använder sina resurser på rätt sätt. Vi ska alltid sträva efter att prioritera de åtgärder som påverkar patienterna minst och åtgärderna ska vara långsiktiga och hållbara över tid. Alla delar av handlingsplanen syftar till att minska kostnader utan att påverka patientsäkerheten, men kommer att få effekter på tillgängligheten.

Landstinget arbetar aktivt med att utveckla patientsäkerheten och med att säkerställa vården för de mest sjuka äldre.


Vad händer om landstinget inte lyckas spara?

Vad som händer om vi inte lyckas spara beror på hur mycket pengar och vilken tidsram det rör sig om. Enligt kommunallagen får vi inte budgetera för att vi ska gå med minus. Går vi med minus måste vi återställa underskottet inom tre år. Det kan ske via till exempel besparingar. Handlingsplanen för åtgärderna ska se till att vi inte hamnar i den situationen.


Handlar det bara om att spara eller blir det nedskärningar, nedläggningar och/eller anställningsstopp?

Det har beslutats om åtgärder för personalomställning, vilket innebär att alla tjänster som blir vakanta vid pensionering eller av någon annan anledning ska prövas innan vi återanställer. I övrigt ska vi följa åtgärderna i verksamhetsplanerna och handlingsplanen för att nå en ekonomi i balans.

Hur kan man öppna nya enheter när hela landstinget måste spara?
Det handlar om att både ”gasa och bromsa”. För att kunna göra vissa satsningar som förbättrar vården måste vi effektivisera och spara in på annat.


Kommer 2013 års budget att hållas, inklusive satsningar?

År 2012 redovisas ett resultat på minus 53 miljoner kronor. Där ingår engångsintäkter för 2012 på plus 94 miljoner kronor, vilket innebär att den ordinarie verksamheten har ett resultat på minus 147 miljoner kronor för 2012.

För att klara budgeten 2013 med ett positivt resultat på 20 miljoner kronor krävs åtgärder motsvarande 220 miljoner kronor. Budgeten ska nås genom de åtgärder som finns i verksamhetsplaner och handlingsplan.


Vad har den ekonomiska situationen för koppling till den översyn av vårdens struktur som görs just nu?

Landstinget gör en strukturöversyn för att möta framtidens vårdbehov. Det beslutades om att göra en strukturöversyn innan det blev känt att vi blir tvungna att göra ekonomiska åtgärder. Strukturöversynen har inget krav om att leda till stora ekonomiska besparingar. Däremot kan effektivisering leda till att det frigörs resurser som gör större nytta i någon annan del av verksamheten. Strukturöversynen är alltså inte till för att lösa de ekonomiska problemen.





Innehållsansvarig: Maria Granath
Uppdaterad av: Stina Solin 2013-02-22 11:29