Innehåll
Syfte
Definition kris och krisstöd
Situationer som kan utlösa krisreaktion
Ansvar
Rutiner ska anpassas till arbetsplatsen
Krisens olika faser
Åtgärder vid och efter en krissituation
Stödpersoner vid krissituation
Plan vid allvarlig händelse
Regler som styr
Att ha en handlingsberedskap för det omedelbara psykiska och sociala omhändertagandet av medarbetare i kris samt efterföljande insater.
Att stödja den drabbades egna läkningsresurser och förbättra förutsättningarna för återhämtning och minska riskerna för framtida ohälsa.
En kris är en händelse där personens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att han/hon skall förstå och psykiskt hantera den aktuella situationen. Alla oförutsedda händelser som berör människor djupt kan resultera i kris.
Med krisstöd menas de omdedelbara psykiska och sociala omhändertagande av en person i kris samt efterföljande insatser. Krisstöd finns och ges i olika former beroende på händelsens omfattning och styrka.
Arbetsolyckor och allvarliga tillbud.
Anmälningsärenden; Lex Maria, HSAN, Socialstyrelsen
Våld och hot om våld. Se särskild rutin för Hot och Våld
Arbetskamraters död eller svåra sjukdomar.
Andra förhållande i arbetet/privatlivet som kan innebära stark psykisk påfrestning, exempelvis
- kränkning, se särskild rutin för Kränkande särbehandling
- förändringar i arbete och arbetsförhållanden
- yrkesspecifika påfrestningar
- konflikter
- stress
- utsatt för brott
- sjukdom/olycksfall
- dödsfall
Landstinget som arbetsgivare ansvarar för att det finns en rutin för krisstöd. Varje chef ska inom sin verksamhet ha tillräcklig kunskap om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på lämpligt sätt. I ansvaret ingår att utforma lokala rutiner.
För att ge ett gott omhändertagande vid krissituationer ska det på varje arbetsplats finnas tydliga och kända rutiner. Det är viktigt att alla tar ansvar för och känner till vem som gör vad och vad som förväntas av var och en.
Exempel på vad rutiner kan innehålla:
- hur och vem som startar krisstöd
- personalregister med anhöriglista samt var den är placerad och vem som kontaktar anhöriga
- namn och telefonnummer till personer som den drabbade kan vända sig till, ex vis företagshälsovård och sjukhuspräst
- vem som informerar på arbetsplatsen och berörd verksamhet
- vem som är ansvarig för eventuell kontakt med massmedia
- anpassning av arbetsförhållanden, ex vis om fortsatt arbete i det akuta skedet är lämpligt eller temporärt andra arbetsuppgifter
- personligt stödsamtal/kamratstöd
Akut skede
Stöd till drabbade personer:
Skapa trygghet och ge omsorg, värme, dryck etc. Skapa ett gynnsamt klimat runt hjälpen, skydda mot ytterligare stress. Lyssna - du behöver inte säga så mycket. Se till att den som befinner sig i chockfasen inte lämnas ensam utan att ha någon att kontakta.
Bestäm tid och plats för träff med den drabbade dagen därpå
Stöd till arbetsgruppen som är indirekt drabbad:
Samla i anslutning till händelsen arbetskamrater och informera vad som hänt. Ge kort information om krisreaktioner. Ge alla möjlighet att uttrycka tankar, känslor och reaktioner.
Skapa struktur
Hjälp till i praktiska frågor, men ta inte över.
Ge fortlöpande uppdaterad och saklig information om vad som hänt och vad som kommer att hända. Gör upp om hur kontakterna de närmaste dagarna ska se ut. Erbjud hjälp.
Stödjande samtal (avlastande samtal, debriefing)
Stödjande samtal är ett strukturerat samtal som syftar till reducering av krisreaktioner efter en svår händelse. Det är också en metod att lösa problem som uppstår på grund av obearbetad, yrkespåförd stress. Det genomförs normalt någon eller några dagar efter händelsen och kan vid behov fortgå vid flera tillfällen.
Samtalet leds av företagshälsovården, präst eller av en annan särskilt utbildad handledare.
Uppföljning - Återkoppling
Uppföljning görs efter några veckor med den ursprungliga gruppen, handledaren och den enskilde. Se till att det finns utrymme att prata. Hur har vi det idag? Hur går vi vidare? Behövs ytterligare åtgärder vidtas?
Samtalsstöd
Vid en krissituation kan fördjupat samtalssöd ges till medarbetare enskilt eller i grupp.
Professionell handledning
Medarbetare ska kunna bibehålla sin professionalitet i arbetet med människor i utsatta situationer och för det kan behövas kontinuerlig handledning.
Exempel på personer eller organisationer som kan vara ett stöd vid krissituationer/krisreaktioner:
Interna resurser
- HR-konsult
- skyddsombud/huvudskyddsombud
- kamratstöd
- psykolog/beteendevetare
Externa resurser
- företagshälsovården
- St.Lukas
- präst/diakon
Vid höjt beredskapsläge (stabsläge, förstärkningsläge eller katastrofläge) på grund av allvarlig händelse gäller "Plan vid allvarlig händelse".
AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
AFS 1993:2 Hot och Våld
AFS 1993:17 Kränkande särbehandling
AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön
Innehållsansvarig: Märit Johansson