Innehåll
- Syfte
- Definition - Vad är hot och våld
- Ansvar
- Utbildning och information
- Förebyggande åtgärder
o Följande rutiner ska finnas på arbetsplatsen
Att tänka på för att förebygga
- Riskinventering
- Särskilda regler
o Ensamarbete
o Larm
Att tänka på vid larm
o Minderåriga
o Hantering av pengar/värdesaker
- När en hotsituation inträffar
- Yttre hot (bombhot, brandhot)
- Akut omhändertagande
- Dokumentation
- Regler som styr
- Att arbetet organiseras så att risker för hot och våld så långt som möjligt förebyggs.
- Att skapa handlingsberedskap och visa på förhållningssätt vid hot- och våldssituationer
- Att ge stöd för att mildra konsekvenserna av uppkomna händelser
Risk för hot och våld kan förekomma genom uppgifter som ska utföras och/eller vid vissa situationer i arbetet. Uppfattningen om vad som är verkliga hot- och våldssituationer kan skilja sig åt mellan olika yrkesgrupper och medarbetare. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter räknas ”allt från mord till trakasserier i form av hot via brev eller telefon” som hot eller våld (AFS 1993:2). Både hot och våld kan innebära lidande, och kan ge både fysiska och psykiska skador. Hot kan innebära chockupplevelser och stressreaktioner. Individens reaktioner beror på hur man uppfattat vad som hänt, om man var beredd på det inträffade, om man var ensam och om man varit med om hot eller våldshändelser tidigare.
Chefen är skyldig att i samverkan med medarbetare genomföra riskinventering. Likaså att informera och utbilda medarbetarna om riskerna i arbetet samt hur dessa kan förebyggas eller undvikas. Chefen ansvarar också för att nyanställda, vikarier, timanställda och studerande får information och introduktion. Det ska även finnas särskilda säkerhetsrutiner för arbetsuppgifter som är riskfyllda. Varje medarbetare är skyldig att följa de regler och rutiner som gäller på arbetsplatsen och har ansvar för att bidra till att skapa en god arbetsmiljö. Chefen ska dokumentera och följa upp alla händelser med hot och våld. (dokumentationsmall ska kompletteras)
Medarbetare som riskerar att utsättas för hot och våld ska genomgå särskild utbildning. De ska få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet på ett säkert och tryggt sätt. Utbildningen ska bestå av teori och praktiska övningar. Den är obligatorisk, även för semestervikarier, korttidsanställda och studerande. Utbildningen ska genomföras under första veckan när man börjar arbeta eller praktisera. Vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld ska medarbetare dessutom få särskilt stöd och handledning. Det kan finnas behov av ytterligare utbildningsinsatser samt information till besökare och anhöriga.
Det viktigaste är att arbeta förebyggande för att bemöta och hantera olika former av hot- och våldssituationer. Såväl medarbetare som patienter ska kunna känna sig trygga. Arbetsplatsens regler och rutiner ska följas. Ett konsekvent handlande skapar trygghet.
Följande lokala rutiner ska finnas på arbetsplatsen:
- introduktion och information
- dagliga rapporter och ömsesidig information
- uppdaterad förteckning över medarbetarnas anhöriga
- påkalla snabb hjälp
- krisstöd
Tidiga tecken
Det bästa sättet att förebygga hot och våld är att bemöta människor på ett respektfulltsätt så att de känner sig bekräftade. Ge akt på tidiga tecken på missnöje och frustration.
Förståelse
Kunskap om patienten eller problematiken och förmåga till inlevelse minskar risken för stegrad aggression. Det är viktigt att förstå förlopp som kan leda till aggressionshandling.
Förutseende
Att vara förutseende är att kunna identifiera riskfaktorer och riskbeteenden. Exempel på riskfaktorer är alkohol/drogpåverkan, låg frustrationströskel, tidigare motgångar eller psykotiskt beteende. Riskbeteende kan vara spänd hållning, framåtlutad kroppsställning, svårighet att sitta stilla, oro eller att personen rycker till vid främmande ljud, har ångest eller ett högt pressat tonfall.
Förhållningssätt
Låt den hotfulla personen få tala. Det är viktigt att lyssna och förstå vad han/hon vill förmedla. Du bör ha ett lugnt, samlat och framförallt tydligt bemötande. Personen ska inte känna sig inträngd i ett hörn, varken rumsligt eller psykiskt.
Fysisk miljö
När det gäller möblering, inredning och färgsättning talar mycket för att en ombonad miljö i sig kan vara förebyggande. Skapa ett stort fysiskt utrymme kring personen så att han/hon slipper uppleva sig som trängd eller att andra kommer för nära.
Klädsel
Om civil klädsel används i vårdarbetet är det lämpligt att tänka på vilka riskfaktorer detta innebär. Undvik smycken och kläder som kan verka provocerande.
Chefen ska på varje arbetsplats inventera, utreda och bedöma de risker för våld eller hot om våld som kan finnas på arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda arbetssituationer. Risken avgör vilka åtgärder och särskilda regler som behövs. Vid riskinventeringen används särskild checklista. (länk till riskanalys-blankett - ska kompletteras)
Arbetsuppgifter som innebär påtaglig risk för våld eller hot om våld får inte utföras som ensamarbete. Vid hembesök är det viktigt att medarbetaren får information om hur olika sjukdomar yttrar sig och hur detta kan påverka patientens beteende. Den enskilde, anhöriga och medarbetaren ska vara informerade om vad arbetsinsatserna kommer att bestå av. Vid arbete på mottagningar kvälls- och nattetid bör särskilda regler utarbetas.
Fasta eller bärbara larm ska finnas vid enheter där så krävs för säkerheten. Larmet ska vara anpassat till verksamhetens krav. Alla medarbetare ska vara förtrogna med och kunna använda larmet. Det är också viktigt att alla vet vad som ska göras när någon larmar, vem som tar emot larmet och vilka åtgärder som ska vidtas. Kontroll och praktiska övningar ska ske enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Detta ska också beskrivas i avdelningens interna rutiner.
- Larma enligt fastställda rutiner. Rutinerna ska övas regelbundet. Om du känner dig osäker på din förmåga att klara av en situation, tveka inte att larma.
- Utlös omedelbart överfallslarmet när en patient tillgriper fysiskt våld mot medpatient eller medarbetare.
- Enheten som larmar ansvarar för att tillskyndande medarbetare informeras om läget
- Vid allvarliga situationer – tillkalla polis.
Minderåriga ska skyddas mot arbetsförhållanden som kan skada deras utveckling i socialt eller känslomässigt avseende. De får t ex inte arbeta ensamma utan kontakter med arbetskamrater eller ha arbetsuppgifter som innebär överfallsrisker. I föreskriften (AFS 1996:1) finns förteckning över riskfyllda arbetsuppgifter som är förbjudna för minderåriga.
Rutiner ska finnas på varje arbetsplats som hanterar pengar och/eller värdesaker. Landstingets rutiner för värdetransporter ska följas.
Det går inte helt att undvika hot- och våldssituationer. I en akut situation med hög stressnivå för alla inblandade parter är det viktigt att ha inlärda lokala rutiner. Riskera aldrig din egen hälsa och säkerhet om det uppstår en hot- eller våldssituation.
Landstingets checklista som finns i interna telefonkatalogen ska användas.
En medarbetare som utsatts för allvarligt hot eller våld får inte lämnas ensam det närmaste dygnet efter händelsen. Ordna gärna ett nätverk arbetskamrater emellan. Det är bra att ha en arbetskamrat att ringa under kommande kvällar och nätter. Även anhöriga kan behöva ett krisomhändertagande. Mer information finns i AFS 1999:7 "Första hjälpen och krisstöd".
En medarbetare som varit med om en svårt chockartad händelse ska genast få medicinskt och psykologiskt omhändertagande. En fysisk skada ska alltid bedömas av läkare vid den somatiska akutmottagningen för eventuell behandling och dokumentation av skadan. För utfärdande av rättsintyg krävs polisanmälan. Om sjukskrivning blir aktuell gäller särskilda ersättningsregler.
Chefen ansvarar för att det inom ett till tre dygn genomförs en systematisk genomgång med alla inblandade, s.k. debriefing. Denna bör ledas av en utomstående person, t e x någon från företagshälsovården. Individuell debriefing ska genomföras för att undvika framtida besvär.
En uppföljande genomgång ska ske sex veckor efter avslutad debriefing.
Varje arbetsplats ska ha rutiner för riskinventering, handlingsplan och uppföljning samt för att rapportera och följa upp alla tillbud och händelser med inslag av hot och våld. Chefen har ansvaret, skyddsombuden ska vara delaktiga i arbetet.
Riskinventeringen ska dokumenteras och finnas tillgänglig på arbetsplatsen samt hos driftenhetschefen.
Handlingsplanerna ska dokumenteras och finnas tillgängliga på arbetsplatsen samt hos driftenhetschefen. Handlingsplanerna ska redovisas och diskuteras i skyddskommitté.
Tillbud och arbetsskador rapporteras enligt särskild rutin. Rapportering ska ske via avvikelsesystemet.
Ovanstående dokumentation utgör underlag för det systematiska arbetsmiljöarbetet samt för att undvika liknande händelser och skapa ständiga förbättringar.
AFS 1993:2 Våld och hot
AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
AFS 1982:3 Ensamarbete
AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön
AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem
AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, med ändring 2003:4
AFS 2003:1 Arbetsplatsens utformning
SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården
SOSFS 2004:2 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering
Lokal rutin inom landstinget för avvikelserapportering
Innehållsansvarig: Märit Johansson