Arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetslivsinriktad Rehabilitering

Tidig återgång - tidig rehabilitering

Innehåll

Syfte
Ansvar och förhållningssätt
Rehabiliteringskedjan
Arbetsgång vid sjukdom
Dokumentation
Regler som styr

Syfte

Ansvar och förhållningssätt

Chefen ansvarar för

• att varje medarbetare har en god arbetsmiljö och att så långt som möjligt främja hälsa och förebygga ohälsa och olyckor i arbetet
• att det finns en rutin för rehabilitering av arbetsanpassning om medarbetare ändå drabbas av ohälsa
• att göra denna rutin känd för alla medarbetare
• att tidigt starta rehabiliteringen om en medarbetare visar signaler på ohälsa eller sjukdom
• att anpassa arbetsplatsen och/eller arbetsförhållandena
• att lämna de uppgifter som Försäkringskassan behöver som grund för en rehabiliteringsplan
• att dokumentera alla händelser i rehabiliteringsprocessen
• att ha kontinuerlig kontakt med sjukskrivna medarbetare
• att följa upp sjukfrånvaron

Medarbetaren ansvarar för

• att aktivt medverka och ta ansvar för sin rehabilitering
• att lämna de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att klargöra behovet av rehabilitering

Försäkringskassan ansvarar för

• att initiera och klargöra medarbetarens behov av rehabilitering och samordna rehabiliteringsåtgärderna

För att rehabiliteringen skall bli framgångsrik har både chef och medarbetare ansvar att föra en respektfull dialog.

Rehabiliteringsutredning genomförs om

• medarbetare beräknas vara sjuk i minst tre veckor, helt eller delvis
• medarbetare haft sex frånvarotillfällen eller mer pga sjukdom under en 12-månadersperiod
• medarbetare själv begär det
• det i övrigt finns skäl till utredning

Rehabiliteringskedjan

1. Under de första 90 dagarna finns rätt till sjukpenning om medarbetaren inte kan utföra sitt ordinarie arbete eller ett tillfälligt arbete på det egna centrumet.
2. Från och med dag 91 finns rätt till sjukpenning om medarbetaren inte kan utföra något arbete i landstinget. Arbetsförmågan bedöms mot hela landstinget.
3. Från om med dag 181 av sjukperioden finns rätt till sjukpenning om medarbetaren inte kan utföra något arbete alls sett till hela arbetsmarknaden. Undantag görs om medarbetaren bedöms kunna återgå till arbete inom landstinget inom 365 dagar i ordinarie sysselsättningsgrad.

Läs mer på Försäkringskassans sidor för arbetsgivare.

Arbetsgång vid sjukdom

Dag 1

• Medarbetaren sjukanmäler sig till närmaste chef

Vecka 1

• Fortlöpande kontakter mellan chef och medarbetare

Bedömningssamtal

Om det framgår av det medicinska underlaget att sjukfrånvaron blir längre än tre veckor, upprepad korttidsfrånvaro eller om det finns risk att sjukdom eller skada gör det svårt att fortsätta med tidigare arbetsuppgifter kontaktar chefen företagshälsovården och bokar ett bedömningssamtal. Företagshälsovården ska utreda och klargöra medarbetarens resurser och hinder i förhållande till arbete.

Vecka 2

• Chefen kallar medarbetaren till planeringsmöte i syfte att förbereda återgång i arbete helt eller delvis. Planeringsmötet ska utmynna i en rehabiliteringsutredning och plan för återgång i arbete. Använd blanketten "Arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning" 1426 som finns i elektroniska blankettarkivet under punkten personal. Medarbetare informeras om möjligheten till stöd av skyddsombud alternativt en facklig företrädare. Dokumentet Till dig som riskerar att bli eller är sjukskriven lämnas till medarbetaren. HR-konsult kan alltid kontaktas för stöd i rehabiliteringen.
• Lämpliga rehabiliteringsaktiviteter påbörjas. Det kan vara att medarbetare bjuds in till arbetsplatsträffar eller andra aktiviteter. Information ges om landstingets interna resurser hälsoutvecklare och personalsjukgymnaster.

Vecka 3

• Företagshälsovården kallar medarbetaren till ett bedömningssamtal. De återkopplar resultatet skriftligen till chefen med förslag till behandlingsplan.

Vecka 4-5

• Om behov finns kan chefen kalla till ett rehabiliteringsmöte för att färdigställa rehabiliteringsutredningen och klargöra medarbetarens förutsättningar till återgång i arbete. Vid mötet träffar medarbetare sin chef, eventuellt behandlande läkare, skyddsombud eller facklig företrädare. HR-konsult kan medverka och bör hållas informerad. Det kan bli aktuellt att kalla andra yrkesprofessioner från företagshälsovården eller annan aktör som deltagit i bedömningen. 

 Vecka 6-13

• Försäkringskassan kan vid behov kalla till avstämningsmöte för att godkänna rehabiliteringsplanen, i vilken det ska framgå tydliga mål och tidsomfattning på aktuella åtgärder. Försäkringskassan har tagit ställning till vad medarbetaren kan och inte kan göra på grund av sin sjukdom, om det finns risk för långtidssjukskrivning samt vilka åtgärder som är lämpliga.
• Även chefen kan kontakta Försäkringskassan och initiera dem att kalla till ett avstämningsmöte.
• När rehabiliteringsplanen är klar ska berörda parter ha varsin kopia. Försäkringskassan samordnar rehabiliteringsåtgärderna och arbetsgivaren ansvarar för att dessa genomförs.
• Om det klargjorts att medarbetaren inte kan återgå till ordinarie arbete har chefen tillsammans med HR-konsulten i uppdrag att undersöka möjligheten att prova annat arbete inom det egna centrumet.

Läs mer på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.

Vecka 14-26 (dag 91-180)

• Rehabiliteringsprocessen fortsätter.
• Från och med vecka 14 påbörjas en omplaceringsutredning att gälla hela landstinget. Använd blanketten "Omplaceringsutredning", 1427 som finns i elektroniska blankettarkivet under punkten personal. Omplaceringsutredningen görs av berört centrum.

Vecka 27

En lyckad rehabilitering innebär att arbetstagaren kan återgå till arbete. Från och med dag 181 ska den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vara fullgjord och eventuellt avslutas. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan fortsätta om exempelvis operation är inplanerad eller om sjukdomen läker ut inom ett år. Om genomförd omplaceringsutredning inte leder till något fortsatt arbete i Landstinget Kronberg vidtas arbetsrättsliga åtgärder.
Försäkringskassan bedömer om medarbetaren är tillgänglig för hela arbetsmarknaden. Medarbetaren har rätt till tjänstledighet för att prova annat arbete.

Avslut av rehabilitering

Om återgång inte är möjlig eller om rehabiliteringen avbryts

Vid sjukdom har medarbetaren ett förstärkt anställningsskydd, vilket innebär att sjukdom inte är saklig grund för uppsägning. För att behålla det förstärkta anställningsskyddet måste medarbetaren medverka i de stödjande åtgärder som är beslutade.

Om medarbetaren utan godtagbara skäl avbryter eller vägrar delta i åtgärderna gäller inte längre det förstärkta anställningsskyddet och rehabilitering kan formellt avbrytas.

En medarbetare som av Försäkringskassan bedömts inte ha arbetsförmåga gentemot landstinget men väl gentemot arbetsmarknaden i stort kan inte heller sägas upp om inte de arbetsrättsliga rehabiliteringsansvaret verkligen är uppfyllt. Först när landstinget fullgjort sitt ansvar kan uppsägning ske av personliga skäl (LAS 1982:80, 7 §) och medarbetaren kan i den situationen ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Detta hanteras av landstingets centrala personalavdelning.

Avslutning av rehabiliteringsprocessen

En rehabilitering ska avslutas formellt. Använd blanketterna "Sammanställning av arbetslivsinriktad rehabilitering", 1425 och "Avslut av arbetslivsinriktad rehabilitering", 1428 som finns i elektroniska blankettarkivet under punkten personal. Det sker genom att chefen kallar berörda parter till ett möte. Arbetsgivaren ska då gå igenom vilka åtgärder som vidtagits och vad de resulterat i. Till sist förklarar chefen rehabiliteringen avslutad. Rehabiliteringen ska även ses som ett underlag i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Sekretess

Tystnadsplikt gäller för alla som handlägger eller deltar i rehabiliterings- och arbetsanpassning.

Dokumentation

Berörd chef ska skriftligen dokumentera alla händelser och sakförhållanden på ett sakligt och objektivt sätt i rehabiliteringsprocessen. Detta gäller alla samtal, åtgärder, konkreta mål, ansvarsfördelning, tidsplaner, uppföljning, utvärdering och avslut i samband med rehabiliteringsmöten.

Förvaring av dokumentation

När rehabilitering och arbetsanpassning är avslutad ska samtliga handlingar läggas i kuvert och förslutas. Kuvertet ska stämplas med "Hemlig" se Sekretersslagen 7 kap 1 § - Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden.

Kuvertet läggs i personakten och får endast öppnas av behörig handläggare och arkivpersonal.

Personakt och rehabiliteringsärende ska förvaras i låst skåp

Vanliga begrepp

Abetslivsinriktad rehabilitering

Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, det vill säga återgång i arbete, ansvarar arbetsgivaren för. Det innebär att chefen är ansvarig för att anpassningar och rehabiliteringsåtgärder på arbetsplatsen genomförs.

Medicinsk rehabilitering

Den medicinska rehabiliteringen ansvarar andra professioner för. Försäkringskassan samordnar de olika rehabiliteringsåtgärderna och medarbetaren ansvarar för att vara aktiv i sin rehabilitering.

Rehabiliteringsutredning

Rehabiliteringsutredningen är chefens och medarbetarens instrument för att klargöra eventuella behov av rehabilitering och planera stödjande åtgärder för att undvika sjukskrivning eller att vid sjukskrivning så snabbt som möjligt återgå i arbete. Vid rehabiliteringsbehov kallar chefen medarbetaren till ett samtal. Vid mötet ska medarbetaren informeras om arbetsgivarens rutiner vid rehabilitering samt vad medarbetaren kan förvänta sig. Vid problem mellan chef och medarbetare kan båda parter begära hjälp från HR-konsult.

Rehabiliteringsplan

Försäkringskassan godkänner rehabiliteringsplanen som är upprättad av chef och medarbetare. Målet är att återgå i arbete så snart det är möjligt.

Arbetsträning och arbetsprövning

Arbetsträning eller arbetsprövning är exempel på rehabiliteringsåtgärder. Arbetsträning innebär att medarbetare successivt tränar funktions- och arbetsförmåga för att återfå denna.
Arbetsprövning innebär att medarbetare under en kort period provar olika arbetsmoment för att utreda arbetsförmågan.

Omplaceringsutredning

En omplaceringsutredning syftar till att undersöka möjligheten till annat arbete i landstinget.

Regler som styr

Arbetsgivarens allmänna skyldigheter Arbetsanpassning och rehabilitering (för anpassning av arbetsplatsen se 12 §)
Systematiskt arbetsmiljöarbete

Tystnadsplikt och sekretess
 

Innehållsansvarig: Märit Johansson