PRESSMEDDELANDE den 9 mars 2010
För mer information:
Mattias Rööst, ST-läkare, 070-1517561 (Mattias finns tillgänglig 9-10 mars)
Eva Pettersson-Lindberg, verksamhetschef FoU Kronoberg, 0470-586395, 0709-844452
I Sverige har de flesta blivande föräldrar kontakt med mödravården. I låginkomstländerna Bolivia och Guatemala ser verkligheten annorlunda ut, vilket resulterar i hög mödradödlighet. Mattias Rööst, som är ST-läkare i Landstinget Kronoberg och doktorand vid Uppsala universitet, har studerat allvarliga förlossningskomplikationer i de båda länderna och försvarar den 12 mars sin avhandling i ämnet.
Ett av FN: s milleniemål är att minska mödradödligheten. De viktigaste faktorerna för att lyckas med detta anses vara att öka andelen kvinnor som föder barn med professionell hjälp och att fler får tillgång till kvalificerad akutvård.
– Ett problem är dock att även om modern mödravård är tillgänglig så finns stora skillnader mellan vilka kvinnor som använder sig av den. Avhandlingen fokuserar därför på att öka förståelsen för faktorer som förhindrar användandet av akut förlossningsvård, berättar Mattias Rööst.
Socialt sammanhang har betydelse
Med forskningsanslag från SIDA har Mattias Rööst på plats i Guatemala och Bolivia kunnat studera kvinnor som har överlevt en livshotande graviditets- eller förlossningskomplikation, så kallad near-miss. Genom kvinnornas berättelser och intervjuer med traditionella barnmorskor med begränsad sjukvårdsutbildning, har han studerat faktorer som påverkar användandet av akut förlossningsvård.
– Kvinnornas sociala sammanhang visade sig ha betydelse för beslutet om att söka akut graviditets- och förlossningsvård. Låg utbildning i kombination med boende på landsbygden eller att inte ha gått på mödravårdskontroller innebär en ökad risk för near-miss.
Rädsla och misstro
Mattias berättar att många kvinnor med låg socioekonomisk status upplever att den moderna mödravården inte är till för dem. De uttrycker en misstro mot vårdpersonalen och rädsla för operationer.
– De traditionella barnmorskorna beskrev också gravida kvinnors rädsla för kejsarsnitt och att bli negativt särbehandlade av sjukvårdspersonalen.
Lärdomar för Kronoberg
Även om verkligheten ser annorlunda ut i Sverige finns det kunskap att hämta och tillämpa även i Landstinget Kronoberg.
– Det är viktigt att ta tillvara på kunskapen om hur människor från olika kulturer och bakgrund söker vård och vilka faktorer som avgör beteendet, säger Eva Pettersson Lindberg, verksamhetschef på FoU Kronoberg.
– Dessutom lyfter studien kvinnornas rädsla för att bli dåligt bemötta av sjukvården. Det synliggör vikten av att hålla en ständigt levande dialog om vårt bemötande av varandra och våra patienter.
Läs mer i den svenska sammanfattningenLäs mer i kappan på Uppsala universitets hemsida