Lysande uppdrag. Människor undervisar varandra, och det är grunden för vår utveckling. Neuropsykologisk forskning kanske snart kan visa vad det innebär att vara en människa, säger Ingvar Lundberg, professor emeritus från Göteborgs universitet. Målning av Akseli Gallen-Kallela
Publiken fick följa med på en svindlande resa genom årtusenden och genom bildkonst, dikt och sagor när professor emeritus Ingvar Lundberg pratade på Linnéuniversitetet. Ämnet var språkets utveckling och betydelse för våra sociala förmågor.
Vi har 22 000 gener. Men generna är inte avgörande för vad vi blir, inleder Lundberg. Hälften av våra gener är faktiskt identiska med potatisen. Och till 98,8 procent är de desamma som hos schimpansarten bonobo. Så att jaga till exempel ”dyslexigenen” är nog ingen bra idé.
Läsa högt för barn
Nej, istället har det visat sig att det är vår tidiga språkutveckling som har betydelse när det gäller vår framtida förmåga att kommunicera och därmed fungera bra i samhället. Det mänskliga språket består av 30 byggstenar som samordnas och varieras i det oändliga. Barnet utvecklar ett språk genom att lyssna och iaktta, till exempel när det lyssnar på sagor. Men det krävs en interaktion, en riktig människa som läser. Ju tryggare barnet är, och ju bättre anknytningen till mamman har varit, desto bättre blir språkutvecklingen. Och desto bättre blir också resultaten i skolan. I en studie undersöktes femtonåringar i två grupper – i den ena gruppen hade föräldrarna läst högt för barnen när de var små, i den andra gruppen inte, och den första gruppen hade markant bättre resultat i skolan. Inte bara när det gällde läsförståelse och språk, utan också i matte och naturvetenskap.
Närvarons magi
Med hjälp av olika undersökningar visar Lundberg hur den sociala hjärnan styr språkutvecklingen. Han kallar detta för den personliga närvarons magi: den vuxne tittar på barnet, ger feedback, anpassar sitt tal och barnet uppfattar de kommunikativa avsikterna och imiterar.
– Närvaron och mötet med människan är avgörande, menar Lundberg. När du öppnar en bok och läser för ditt barn öppnar du inte bara en bok; du öppnar en värld av möjligheter.
Fantasi och undervisning
Det är ju bland annat detta som gör människan unik som art – vår förmåga att föreställa oss det som inte finns här och nu. De gröna markattorna i Afrika har visserligen 38 ljud som kan förstås av de andra i gruppen, men de kan knappast småprata runt kvällsbrasan. Lundberg kan tänka sig att kalla människan Homo instruktör – det är också unikt för vår art att vi kan undervisa, vilket är själva basen i vår utveckling.
Färre ord
Men det finns också socioekonomiska orsaker till hur individens språk utvecklas. Om man växer upp i en högutbildad familj känner man som treåring igen 35 miljoner ord. Har man lågutbildade föräldrar är antalet ord 10 miljoner. Vilket förstås får konsekvenser för hur det går i livet, och är en stor del av förklaringen till att så många inte kommer vidare från grundskola till gymnasium, menar Lundberg.
Ingvar Lundberg, professor emeritus, Göteborgs universitet