– 124 000 samtal om året – var hade de samtalen hamnat om inte sjukvårdsrådgivningen funnits?
Det är en kommentar från landstingsdirektör Börje Lindqvist från måndagens patientsäkerhetsrond. Patientsäkerhetsronder är en del av kvalitetsveckan.
Idag är det alltså sjukvårdsrådgivningen som får besök från landstingsledningen. Lisbeth Karlsson tar emot en delegation av intresserade: Börje Lindqvist, Styrbjörn Östberg, chefläkare, Jeanette Kjellberg, personaldirektör, Anna Fransson (S), landstingsråd och Gunilla Karlsson, vårdutvecklare.
Fyra kronor om året
Att sjukvårdsrådgivningen är en stor tillgång både för invånare och för andra enheter i landstinget kan nog ingen invända mot. För strax över fyra kronor per år kan länsinvånaren få medicinskt säkerställda råd och bli hänvisad till rätt vårdinstans. Och tjänsten används allt oftare; man räknar med ett halvt samtal per invånare och år.
Direktkontakt
Men visst kan det finnas risker i sjukvårdsrådgivning via telefon, och nu är det rondens uppgift att definiera dessa med Lisbeths hjälp. Det första hon vill lyfta är när rådgivningssköterskorna inte får prata direkt med den som behöver hjälp. Andrahandsuppgifter som till exempel via tolk eller anhörig är inte lika tillförlitliga. Därför försöker de alltid att få växla några ord med den som är sjuk, även om det är ett barn.
Samma råd överallt
Sjukvårdsrådgivningen använder sig inte av Cambio Cosmic för dokumentation utan har ett 1177-journalsystem med ett rådgivningsstöd som är gemensamt för hela landet. Vid behov kan rådgivningssjuksköterskorna få till exempel läkemedelsinformation om patienten i Cosmic. Egentligen borde vårdcentralerna använda sig av samma rådgivningsstöd, menar Lisbeth, för att råden man får ska vara desamma överallt. Styrbjörn Östberg ställer frågor och funderar på hur de båda systemen kan integreras.
Många vill komma fram
Hur är det med bemanningen då? Ibland ringer det mycket. Toppnoteringen var den 3 november förra året, under svininfluensan, då man tog emot 1190 samtal på en dag!
– Visst kan det vara stressande när den röda lampan lyser och det är många samtal i kö, menar Lisbeth. Vi skulle definitivt behöva vara fler vissa tider på dygnet. Men då krävs nog ett bättre löneläge för att kunna rekrytera.
Mer egenvård!
Sjukvårdsrådgivningen har en liten checklista för samtalsstöd och utbildningar där man kritiskt analyserar de egna samtalen. Inrapporterade klagomål är få, liksom ärenden till patientnämnden. Mest nöjda är de som ringer med att de kan få ett uppföljande samtal.
Sjukvårdsrådgivningen lindrar oro och hindrar onödiga akutbesök.
– Men vi skulle behöva jobba mer i landstinget med att föra ut egenvård, säger Lisbeth. Och vi kan bli bättre inom landstinget på att använda varandra på bästa sätt.