På kliniskt kemiska laboratoriet ville de få svar på hur primärvårdens laboratorieanvändande ser ut.
– Vi tittade på hur primärvården utnyttjade våra prov och upptäckte att en del test oftare togs på kvinnor och andra test var vanligast hos män. Det var så idén om att titta närmre på detta ur ett jämställdhetsperspektiv väcktes, berättar överläkare Göran Schedvin.
– Kanske ska det vara en skillnad, men vi ville veta om skillnaden kunde betraktas som ojämställd, fortsätter verksamhetschef Elisabet Brücher. Under begreppet genusvågen tog arbetet fart.
Jämställd provtagning?
Som exempel berättar de att analyser av ferritin (järnbrist) oftare görs på kvinnor än män och att CDT (alkoholism) är vanligare att analysera på män än kvinnor. Men eftersom järnbrist är vanligare hos kvinnor och
alkoholism är vanligare hos män, är provtagningen av just dessa analyser inte ojämställd. Däremot kan det röra sig om ojämställdhet
gällande analyser av njurfunktionsprovet kreatinin.
– Det är den vanligaste provtagningen och det visade sig att 30 procent fler prover tas på kvinnor än på män. Eftersom män oftare har ett avvikande resultat på provtagningen, kan det ses som ojämställt, säger Göran Schedvin.
– Det är möjligt att fler prover borde tas på män. Men samtidigt kan anledningen till att fler prover tas på kvinnor bero på att fler kvinnor besöker vårdcentralerna där provtagningen görs, menar Elisabet Brücher.
Ålder och geografi
För Elisabet Brücher och Göran Schedvin var arbetet inte färdigt efter genusvågen. Nu ville de bredda perspektivet och titta på primärvårdens laboratorieanvändande även utifrån ålder och geografi.
– Vi har vetat att laboratorieanvändandet skiljer sig mellan vårdcentralerna men inte analyserat varför, berättar Elisabet Brücher.
Arbetet har till exempel visat att kreatinin oftare tas på äldre personer över 65 år än yngre. Men eftersom äldre ofta har avvikande svar, så kan det inte betraktas som ojämlikt. Geografiskt sett fann man däremot
skillnader som kan indikera ojämlikhet.
– De vårdcentraler som oftare tar prov har oftare normala resultat. Sen kan vi alltid diskutera om de som tar många prover tar för många, eller om de som tar färre prover tar för få, säger Göran Schedvin.
Likvärdig vård för alla
Arbetet har inte för avsikt att peka ut vårdcentraler som bra eller mindre bra gällande provtagning. För Elisabet Brücher och Göran Schedvin handlar det om att lyfta frågan och skapa en dialog.
– Det är vårt ansvar att ifrågasätta varför det ser ut som det gör. Vi är ju experter på vårt område och vill vara till nytta för våra beställare, säger Elisabet Brücher.
I förlängningen ger det också vinster för länets medborgare.
– De ska kunna ha förtroende för hälso- och sjukvården och känna att de blir behandlade likvärdigt oavsett var de vänder sig, menar Göran Schedvin och tillägger:
– Det handlar om ett ändamålsenligt laborerande som syftar till likvärdig vård för alla.
Ur Bladet nr 3, 2010
Läs gärna
Det finns inget facit i gott bemötande
KOL-studie visar skillnader mellan könen
Jämställda beslut kan ge ringar på vattnet
Landstinget Kronoberg lockar med utveckling och heltid
Bygg in jämlik vård i vardagen