• Skriv ut

Familjefrid

Susanne Jansson och Elisabet Hellgren

Telefonen ringer och Susanne Jansson som är verksamhetschef på Familjefrid i Växjö lyfter luren och svarar. Hon möts av en osäker röst som lite försiktigt frågar:
- Tar ni emot dem som slår, jag är en sån…  

 

Familjefrid startade i början av september i år och är en länsövergripande verksamhet som vänder sig till män, kvinnor och barn som upplevt våld i nära relationer. Verksamheten anpassas efter behoven och teamet rör sig hela länet även om lokalerna ligger mitt i centrala Växjö.

- Finns det en person i Älmhult som behöver vår hjälp så åker vi dit.  Vi startar samtalsgrupper på olika plaster i länet allt efter som, berättar Susanne.

Till Ljungby kör de cirka två dagar i veckan för att ta emot besök.

Många behöver samtalsstöd

- Vi märker att behovet av hjälp är stort, vi har haft minst ett ärende om dagen sen vi startade, berättar Susanne Jansson som är enhetschef.

Att erbjuda män som slår sina kvinnor professionell hjälp är något helt nytt. Tidigare fokuserade man bara på kvinnorna som blev utsatta för våldet.

- Till oss kommer både offer och förövare. Vissa ringer själva, andra har varit i kontakt med socialen eller landstinget innan de slussas vidare till oss, berättar Susanne. 

Att männen själva ringer och ber om hjälp är hittills ganska ovanligt.

- Visst blir man förvånad när förövaren själva ber om hjälp, men samtidigt blir vi oerhört glada, säger Elisabeth

Familjefrid kan inte själva ringa upp någon och erbjuda sin behandling, frivillighet är ett måste.

- Vi är en öppenvårdsverksamhet vilket innebär att vi inte för någon dokumentation och man har rätt att vara helt anonym, säger Elisabet Hellgren, psykiatrisjuksköterska.

Tillsammans är de ett professionellt team bestående av en psykolog, behandlare, psykiatrisjuksköterska och en socionom –­ allt för att kunna ta hand om hela familjen.

Börja ta ansvar

Vad är egentligen våld? Svaren kan se väldigt olika ut. Familjefrids första uppgift är att reda ut det begreppet tillsammans med förövaren eller offret.

- När en person inser att det är våld han eller hon utövar är det också lättare att ta ansvar för sitt beteende, säger Susanne.

Vad kan de ersätta sitt våld med och hur kan de göra istället?

För kvinnors del handlar det om att inse att det är våld de blir utsatta för. Samtidigt som kvinnorna är nedtryckta försvarar de sina män, många är fortfarande djupt förälskade och hoppar in och ut ur relationen.

- Vi kan inte döma, vi måste ge kvinnorna tid, säger Susanne.

Behandling

Familjefrid erbjuder behandling i form av samtal, både enskilda och i grupp.

- Män som slår behöver träffa andra män i samma situation, säger Elisabeth. 

Samma sak gäller kvinnorna som genom samtal med andra stärks. Det ultimata är alltid att hela familjen får hjälp. Barn som upplevt våld hanteras oerhört varsamt och med stor försiktighet.

- Jag får börja med att vinna barnets förtroende. Sen jobbar vi med en metod som är utarbetad av Rädda barnen som kallas trappan-samtal, säger Elisabeth.

Men det största av allt är kanske ändå synen på förövaren, att han eller hon får hjälp. Utan den hjälpen är risken stor att våldet aldrig slut.

Fakta

Familjefrid Kronoberg är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets kommuner.

Johanna Melin






Uppdaterad av: 2011-06-17 12:31