– Jag är i grunden sjuksköterska och har främst arbetat med akutsjukvård. Dessutom har jag varit vårdlärare och har flera poängutbildningar inom området ledning och styrning. Ledarerfarenhet har jag efter att bland annat ha varit vårdenhetschef inom geriatrisk rehab, verksamhetschef inom primärvården och vårdutvecklingschef.
När jag inte jobbar motionerar jag en del, älskar att gå på bio, läser gärna och gillar nästan all form av sport. Jag åker gärna och ser HV71 spela ishockey.
Vad har du för koppling till Kronoberg?
Jag har bara jobbanknytning till Kronoberg. Jag jobbade tidigare i Värnamo, men 2004 ville jag göra något helt annat och gärna byta landsting. Jag återvände till Värnamo en kort period 2009, men kom tillbaka till Kronoberg igen eftersom jag trivts så bra här.
Varför ville du bli chef för primärvårds- och rehabcentrum?
Det kändes som om jag just kommit igång med jobbet som primärvårdschef, och ville helt enkelt fortsätta. Jag tycker om att vara med och påverka. Dessutom finns det massor med goda medarbetare inom primärvårds- och rehabcentrum.
Vad tror du att du kan tillföra?
Jag har helt enkelt erfarenheter jag tror kan komma till nytta. Jag har kunskap om primärvård efter åren som verksamhetschef, och en del erfarenhet från rehab. Under åren har jag sett många olika arbetssätt och har en del influenser utifrån. Dessutom är jag hyfsat orädd för att pröva nya saker.
Vilka fördelar ser du med centrumorganisationen?
Primärvården har ju sett ut så här länge. Det ger en bättre helhetssyn, och förhoppningvis mer ansvar för helheten – inte bara försvar av egna intressen. Detta är ett litet landsting med begränsade resurser, och vi måste samarbeta. Förhoppningsvis blir kärnverksamheten tydligare i ledningen av landstinget.
- När det gäller rehab blir det en stor och spännande utmaning att ta tag i de resultat som alla processgenomgångar kommit fram till. En viktig del i detta är att genomföra förslagen så att vi ser att de kommer patienterna till godo. När det gäller primärvården handlar mycket arbete om hur vi ska förhålla oss till vårdvalet. Det måste fortsätta och utvecklas, avslutar Ewa Alteborg.