Till centrallasarettet i Växjö kommer människor från olika kulturer och bakgrunder. I svåra stunder är det extra viktigt att se enskilda individers behov av stöd.
På kliniken för patologi och cytologi i Växjö har man arbetat med att förbättra bemötandet av människor från olika kulturer. Det handlar inte om ett nytt arbetssätt eller nya rutiner, utan om det som egentligen är en självklarhet.
Jan Kindenäs är obduktionstekniker och har lång erfarenhet av möten i svåra stunder. Hans inställning är att alla ska behandlas jämlikt – det är en självklarhet.
– När någon går bort har vi ingen aning om hur de närstående vill ha det. Det finns så många olika religioner och traditioner men inget facit.
Jan frågar aldrig vilken religion en person tillhör eller vilka önskemål som finns.
– När något tragiskt händer är det viktigt att vi är lyhörda. Det handlar egentligen bara om att känna in situationen, man får använda sitt sunda förnuft, säger han.
Förbereder ett avsked
En stor del av Jans arbete innebär att vara ett stöd för de som har mist en närstående. Han förbereder den avlidne inför de anhörigas avsked, vilket kan skilja sig åt. I vissa kulturer tvagar man den som har avlidit vilket innebär att de anhöriga tvättar den som har gått bort. Män tvättar män och kvinnor tvättar kvinnor.
– Självklart ordnar vi detta. Själva tvättningen sköter de själva men det kan bli problem om de vill ha hjälp att få ner en kvinnlig kropp i kistan, eftersom vi är två män som jobbar i bårhuset.
Jan har under sin yrkesverksamma tid samlat på sig mycket erfarenheter som han har glädje av i det dagliga arbetet.
– Om jag sträcker fram handen för att hälsa på en kvinna och inte får någon hand tillbaka så vet jag med en gång att hon tillhör en religion där man inte tar i hand med en man. Det är inget konstigt alls, man lär sig efterhand hur man ska förhålla sig för att visa respekt, säger han.
Sprida sina erfarenheter vidare
För att stödja andra medarbetare i deras möten har Jan, tillsammans med kollegan Helen Alvarsson, tagit fram information om de vanligaste religionernas önskemål i olika situationer.
Bemötande kan stå för mycket, därför har de vid olika tillfällen pratat om ordets betydelse och hur de ska förhålla sig i olika situationer.
– Det finns till exempel kvinnor som inte accepterar en manlig läkare. Då handlar det om att visa hänsyn, vi kan inte bara neka en patient en kvinnlig läkare bara för att det skapar mer jobb för oss. Precis som Jan sa måste vi visa respekt och göra allt vi kan för att hjälpa till, säger Helen.
Hon berättar om ett tillfälle då en kvinna behövde en tolk under ett läkarbesök. Kvinnan accepterade varken en manlig läkare eller en manlig tolk.
– Bara att få tag i en tolk kan vara svårt i sig, berättar Helen. Tyvärr fanns det ingen kvinnlig tolk tillgänglig den gången, men vi löste det med att tolken satt bakom ett draperi i undersökningsrummet. Visst blir det lite extrajobb men vår inställning måste alltid vara att se individen utifrån ett jämlikt perspektiv.
En bit på väg
Marie Jadner är verksamhetschef på kliniken för patologi och cytologi i Växjö. Hon tycker att de har kommit långt i arbetet med att tänka jämlikt. Det viktiga är att börja prata om ordets innebörd och vad vi kan göra för att nå ända fram.
– När vi startade det här arbetet försökte vi hitta andra landsting som har jobbat med något liknande, men vi hittade inga förebilder. Vi har nog kommit en bra bit på väg, säger hon.
Läs gärna
Jämlik vård på kemlab
KOL-studie visar skillnader mellan könen
Jämställda beslut kan ge ringar på vattnet
Landstinget Kronoberg lockar med utveckling och heltid
Bygg in jämlik vård i vardagen