Bidrar sjukvården till en bättre hälsa?

- Vi kan inte bara se patienten, patient är man tillfälligt.

Det säger Helene Ekström, distriktsläkare och medicine doktor, som med mycket humor och värme talar om vikten av att se personen bakom diagnosen. Hon talar om den multipla personligheten. Man kan vara patient samtidigt som man är sjukvårdspersonal men hela tiden är man en person.

Bidrar sjukvården till ohälsa?

Helene Ekström ställer frågan: bidrar sjukvården till bättre hälsa? Svaret är utan tvekan ja. Nästa fråga lyder: bidrar sjukvården till ohälsa? Svaret är utan tvekan ja även här men hon tillägger att vården dessutom skapar ohälsa. Detta trots de tjusiga ord som all vårdpersonal ansluter sig till: primum non nocere, det vill säga att det viktigaste är att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.

Varför är det så här? Allt har en fram- och en baksida, menar Helene Ekström. Bakom våra ambitioner om patientsäkerhet och god vård döljer sig medikalisering, riskfokusering, förlust av integritet, överbehandling, underbehandling, bristande tillit och annat som vi gärna blundar för. Detta vid sidan av slarv, felbehandlingar och bieffekter.

Något som har större betydelse än vi kanske tror är vilka ord vi använder.
– Att känna sig sjuk och att vara sjuk är inte detsamma. En person som känner sig sjuk har kanske ingen diagnos. En person som har en diagnos kanske känner sig frisk.

Vem är normal?

Begreppet normal har blivit allt snävare och det leder till oönskade effekter som medikaliserande, sjukliggörande och nocebo, säger Helene Ekström.
Tester ger inte alltid sanningen. En del definieras som sjuka när de inte är det och tvärtom.

– Inte allt som kan räknas har betydelse och inte allt som har en betydelse kan räknas.

Helene Ekström tar upp screening som exempel. Om 2000 kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet mammograferas i 10 år, så överlever ytterligare en kvinna som annars skulle ha dött av bröstcancer. Samtidigt får 10 personer en falsk diagnos och behandlas i onödan med allt lidande som det medför. 200 personer får ett falskt positivt alarm.

- Vi har en oförmåga att se vad vi gör, att allt vi gör har fysiska, psykiska, sociala och kulturella effekter, menar Helene Ekström. Vi gör saker för säkerhets skull, men vad signalerar det? Det skapar oro, nocebo, även hos den som tidigare kände sig frisk. Det lägger en risk på den ursprungliga
risken. Att göra allt vi kan göra skulle kräva väldiga resurser. Det lägger också en alltför stor behandlingsbörda på patienten, utöver sjukdomsbördan.

”Utan tvivel är man inte klok!”

Helene Ekström menar att läkares kliniska förmåga utmärks av deras förmåga att hantera osäkerheten. Det går inte att hålla sig fullständigt uppdaterad. Därför är den kritiska reflektionen så viktig. Öppenhet och dialog lyfter våra värderingar till ytan, gör att vi jämför oss mer och ger en
större benägenhet att anmäla fel.

– Vi får inte förstöra tilliten, den är kittet i samhället. Utan tillit blir vi utelämnade till oss själva utan någon att lita på.

– Inför patienten behöver vi förklara förenklat men vi kan inte förenkla vårt
tänkande. Det är när vårt tänkande om hälso- och sjukvård förenklas som vi riskerar att inte veta vad det vi gör harför konsekvenser. Utan tvivel är man inte klok! Utan tvivel – ingen hälsofrämjande sjukvård.

Fakta nocebo

• Motsatsen till placebo
• Skapas av förväntningar
• Skapar oro
• Lägger en risk på den ursprungliga risken
• Kan skapas av riskfokusering till exempel hos läkare eller på löpsedlar.

Vem är Helen Ekström?
Forskar inom folkhälsoområdet i Landstinget Kronoberg, ger handledning och rådgivning i metod och utvärderingsfrågor. Hon är också medlem i The Nordic Risk Group och författare till två kapitel i boken ”Skapar vården ohälsa?”(2009).
Läs om Helene Ekströms forskning i kunskapskatalogen.

Artikeln är skriven av Johanna Karlsson och hämtad från