Inledning
Sjukvårdshuvudmannen, "vårdgivaren" i lagens mening, är landsting och kommuner. De har lagstadgat ansvar för att god kvalitet upprätthålls i vården1. Kvalitetsarbete ställer krav på systematisk dokumentation och registrering för att kunna följa vårdens innehåll och resultat.
Datoriserad informationsinsamling med stöd av väl utbyggd och samordnad IT-funktion är idag en förutsättning för rationell registerhantering.
Det nationella vårdprogrammet betonar att vårdens organisation och funktion, resursanvändning, samarbete mellan vårdnivåer, patientens ställning samt personalens utbildning behöver granskas.
Nuvarande dokumentation
Landstinget har ingen statistik över diabetesprevalensen. Det finns inte heller statistik över graden av diabeteskontroll, komplikationer eller socioekonomiska effekter. Nationellt varierar diabetesförekomsten mellan 3-5% där varje tiondels procent har stor sjukvårdsekonomisk betydelse. Diabetesprevalensen förväntas öka i Sverige till 4-6 % inom 10 år. Demografiska faktorer är viktiga eftersom länet har landets äldsta befolkning och vi vet att diabetesförekomsten för de som är 80 år och äldre är 15-20%. Detta är av stor betydelse för dimensionering av kommunal sjukvård och omsorg samt landstingets sjukvård.
Det Nationella Diabetesregistret möjliggör återföring till den rapporterande enheten av lokala data vilka kan jämföras med ett riksgenomsnitt. Medicinklinikerna och ett ökande antal vårdcentraler rapporterar till det Nationella Diabetesregistret.
Dokumentation av diabetesvårdens kvalitet
De data som behövs för god patientvård och som behövs för att värdera måluppföljelse och vårdutveckling behöver registreras. Detta innebär att vissa basdata behöver vara gemensamma för vårdenheterna, andra helt organisationsberoende.
Vårdens struktur måste granskas utifrån kriterier såsom personalens grundutbildning och fortbildning, tillgång till dietist, fotterapeut, ortopedtekniker och kurator/psykolog i diabetesteamet, förekomst av ögonbottenfotografering, strukturerade vårdkedjeprogram för omhändertagande av sjukdomens senkomplikationer i form av fot-, ögon- och njurskador.
Vårdenheterna behöver granska resultatet av sin verksamhet, vårdprocessen, genom att kontrollera sin dokumentation, remittering och patientutbildning, sina resultatdata såsom graden av metabol kontroll, sjukdomskomplikationer, grad av egenvård och patienttillfredsställelse.