Komplikationer

Hjärtsjukdom och diabetes

Diabetes ökar risken för kranskärlssjukdom och komplikationer vid akut hjärtinfarkt. Patienter med diabetes har efter hjärtinfarkt högre både tidig och sen mortalitet och dessutom högre frekvens reinfarkt. Kvinnor med kranskärlssjukdom och diabetes har högre risk än män. Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken för diabetespatienter. Proteinuri är riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom.

På grund av autonom neuropati är tyst ischemi och tysta hjärtinfarkter minst dubbelt så vanligt vid diabetes. Arbets-ekg rekommenderas tidigt vid misstanke på kranskärlssjukdom.

Sekundärprevention vid kranskärlssjukdom är än viktigare vid diabetes men utformas på samma sätt som för icke-diabetiker. Mycket talar för att betablockare och ACE-hämmare är särskilt viktiga vid diabetes. Kalciumblockerare kan användas vid hypertoni och angina pectoris men har ingen plats i sekundärpreventionen.

God metabol kontroll är viktigt i akut hjärtinfarktfas och ofta bör insulin ersätta eller komplettera tablettbehandling.

Blodtryck och diabetes

Hypertoni är vanligt vid diabetes. Blodtryck bör mätas både liggande/sittande efter vila och stående. Vid svårvärderat blodtryck kan 24-timmars ambulant blodtrycksmätning övervägas. Normalt blodtryck vid diabetes är 135/85 eller lägre. Vid blodtrycksförhöjning skall behandling inledas snarast. ACE-hämmare, betablockerare och diuretika är förstahandsmedel. Patienter med neuropati har inte sällan blodtrycksfall i stående och kan inte behandlas lika aggressivt.

Behandling av hypertoni till normalt blodtryck är jämte god blodsockerkontroll viktigast för att förhindra sen komplikationer.

Lipider och diabetes

Patienter med diabetes som har höga kolesterolvärden och kranskärlssjukdom bör behandlas intensivt. Mycket talar för att diabetiker har större nytta av kolesterolsänkning än icke-diabetiker. Statiner är de enda läkemedel som rekommenderas vid förhöjda kolesterolvärden.

Förhöjda triglycerider är vanligt, särskilt vid typ II diabetes, och är förenat med ökad kardiovaskulär risk. God metabol kontroll, viktminskning och motion är de viktigaste behandlingsinsatserna. Läkemedelsbehandling för att sänka triglycerider rekommenderas endast i undantagsfall.

Alla vuxna patienter över 75 år bör få sina blodfetter undersökta. Analysen bör omfatta totalkolesterol, HDL, LDL och triglycerider.

Vid diabetes med LDL-kolesterol >4,0 mmol/l bör farmakologisk behandling med statiner övervägas. Föreligger samtidig kranskärlssjukdom är behandlingsmålet LDL <3,0 mmol/l.

Njursjukdom och diabetes

God metabol kontroll och normalt blodtryck minskar risken för diabetisk njursjukdom. Rökning ökar risken för njurskada. Diabetespatienter som kan komma ifråga för aktiv uremibehandling skall aktualiseras för njurmedicinare vid serumkreatinin >200 mikrog/l.

Mikroalbuminuri är ett tidigt tecken på begynnande njurskada. Alla patienter med typ I-diabetes skall testas minst årligen avseende mikroalbuminuri. Vid typ 2-diabetes har sannolikt förekomst av mikroalbuminuri samma betydelse som vid typ 1-diabetes och bör kontrolleras.

Mikroalbuminuri kontrolleras i första hand med patientnära analys. Vid patologiskt fynd bör man gå vidare med urinsamling över natt och analysera urinalbumin i mikrogram/minut. ACE-hämmarbehandling är förstahandsmedel vid blodtrycksstegring och bör övervägas vid mikroalbuminuri och albuminuri.

Störd blåstömning är vanligt vid diabetes. Redan vid sparsamma symtom eller stegrat s-kreatinin bör residualurin bestämmas, om möjligt med ultraljudsteknik. Recidiverande urinvägsinfektioner kan ibland förklaras av blåstömningsrubbning.

Mag-tarmsjukdomar och diabetes

Barn med diabetes bör undersökas med frågeställningen celiaki.

Autonom neuropati i mag-tarmkanalen leder till motorikstörning. Gastropares är den vanligaste manifestationen med symtom som illamående, kräkningar, buksmärtor, tidig mättnadskänsla och ibland svårkontrollerad diabetes. Diagnosen gastropares kan inte sättas utan att annan orsak till besvären uteslutits med gastroskopi. Utredningen kan kompletteras med scintigrafi. Små och täta måltider minskar symtomen vid gastropares. Vid utebliven effekt kan Prepulsid prövas.

Diabetisk enteropati visar sig som diarré, särskilt nattetid. Annan orsak än neuropati bör utredas. Behandlingsförsök kan göras med Loperamid (loperamid).

Sexuell problematik och diabetes

Impotens är vanligt vid diabetes och kan föreligga redan vid diagnos vid typ 2 diabetes. Erektil dysfunktion är det dominerande manliga problemet. Läkemedelsbehandling bör diskuteras med patienten och behöver som regel inte föregås av särskild utredning.

Kvinnor med diabetes har oftare nedsatt sexuell lust, urinvägsinfektion och lokala vaginala problem främst med candidainfektion.