Fotvård 1
Inspektion av fötter skall vara en naturlig del i undersökningen av en patient med diabetes.
Alla patienter med diabetes och fotsår skall ges möjlighet att bli bedömda av fotteam vid något av sjukhusen. Teamen skall ha bred kompetens med diabetesläkare, diabetesköterska, fotterapeut, ortoped och ortopedingenjör. Kompetens inom kärlkirurgi, infektionssjukdomar och sårvård bör kunna knytas till teamet. Diabetessköterskan är den naturliga koordinatorn i teamen.
Remiss till fotteam kan utfärdas av alla vårdgivare i landsting och kommun men även av patienten själv. Det är viktigt att komplikationer som hotande eller manifest gangrän och djupa infektioner kommer akut till sjukhusen för omedelbar handläggning.
Fotsjukvård är en angelägenhet för landstingets fotterapeuter medan fotvård vid diabetes skall hänvisas till privata fotvårdare.
Alla patienter med nyupptäckt diabetes skall ges information om vikten av god fotvård. De skall också informeras om att söka akut vid hotande fotproblem och vid mindre brådskande problem snarast kontakta sin diabetessköterska eller diabetesläkare.
De patienter som en gång haft fotsår har en kraftigt ökad risk för nya sår och måste följas särskilt uppmärksamt.
Diabetesneuropati är tillsammans med angiopati orsak till de flesta fotsår. Dessa patienter behöver noggrann uppföljning.
1) Behandling och utredning av fotproblem och fotsår redovisas utförligt i bilaga 1.
Perifer kärlsjukdom och kritisk ischemi 2
Diabetes mellitus medför en ökad ateroskleros och kan leda till perifer arteriell kärlsjukdom och kritisk ischemi. Klinisk undersökning bör ske regelbundet.
Diabetiker med kritisk ischemi har mycket ofta sår, men pga diabetesneuropati är dessa smärtande i endast 20 % av fallen. Vilovärk föreligger endast i 50 % och frånvaro utesluter inte förekomst av kritisk ischemi. Vid misstanke om nedsatt cirkulation skall distal tryckmätning göras. Patienter med kritisk ischemi bör bedömas av angiologiskt kunnig invärtesmedicinare eller kärlkirurg.
Angiografi genomförs om någon form av intervention anses möjlig. Vid sår, gangrän eller amputationshot bör patienten bli bedömd av ett fotteam.
I den allmänna terapin ingår förbättrad glukoskontroll, rökstopp, gångträning vid claudicatio, acetylsalicylsyra (ASA).
Farmakologiska preparat för att förbättra den perifera cirkulationen saknar övertygande dokumentation vid diabetes och kritisk ischemi. Värdet av akupunktur och TNS har inte tillfredsställande visats.
2) Perifer kärlsjukdom beskrivs utförligt i bilaga 2.
Ledbesvär 3
Diabetiker har ökad risk för symtom från rörelseapparaten. Besvären drabbar främst skuldror och händer men även höfter och andra leder kan ge symtom.
Karpaltunnelsyndrom, flexortenosynovit, Dupuytrens kontraktur och "stiff hand syndrome" och smärtsamma samt stela axlar ses i ökad förekomst hos diabetiker. Axelsmärtorna är oftast dubbelsidiga med nattlig vilovärk. Artros är vanligare hos diabetiker än hos icke diabetiker. Besvären debuterar i yngre ålder än hos icke diabetiker.
Patienten bör undersökas och eventuellt behandlas av diabetesintresserad arbetsterapeut, sjukgymnast eller ortoped. All sjukgymnastik måste ske med försiktighet pga den känsliga och sköra bindväven. All träning skall ske smärtfritt.
3) Ledbesvär beskrivs utförligt i bilaga 3.