Orsak
Anledningen till att nefrostomi måste anläggas är ett avflödeshinder i urin-ledaren, vilket efter en tid förstör njuren. Om hindret sitter i båda urinledarna eller om patienten bara har en fungerande njure uppstår dessutom urinförgiftning.
Vill man bevara njurens funktion måste urinen ledas ut genom en smal kateter som läggs in i njurbäckenet genom närmast liggande hudområde, i allmänhet i midjehöjd mot ryggen till. Ingreppet kallas för percutan nefrostomi, vilket betyder "en slang inlagd genom huden till njuren utan operation".
Information till patienten
Patienten ska få information om:
- varför behandlingen sätts in
- hur ingreppet utförs
- kateterbyte
- förbandets byte
- hur man fäster och byter urinuppsamlingspåsen
- hur betydelsefullt det är med god personlig hygien
- hur viktigt det är att dricka mycket
Ge informationen vid upprepade tillfällen, gärna även till anhörig och/eller annan vårdgivare om patienten så önskar.
Utförande
En tunn kateter förs in i njurbäckenet under ultraljudsvägledning och under röntgenövervakning på röntgenavdelningen. Patienten får oftast ryggbedövning före ingreppet men även lokalbedövning kan vara aktuellt.
Katetern kopplas via trevägskran och förbindelseslang till en tömbar urinuppsamlingspåse. Det är vanligt med blodtillblandad urin första dygnen efter ingreppet. Levrat blod kan orsaka stopp i katetern och vara smärtsam. Detta åtgärdas, efter ordination, genom att 10 ml steril koksaltlösning snabbt spolas in i katetern.
Kateter, urinuppsamlingspåse och förband
Katetern byts på röntgenavdelningen efter läkarordination. Ingreppet utförs polikliniskt. Beroende på katetertyp och patientens reaktion på katetern kan tiden mellan byten variera från 6 veckor till 6 månader.
Trevägskran och förbindelseslang byts samtidigt med katetern. Behöver katetern spolas ofta byts trevägskran och förbindelseslang en gång i veckan. Har trevägskran eller förbindelseslang av någon anledning lossats/kopplats isär, byts dessa alltid.
Den tömbara urinuppsamlingspåsen byts en gång i veckan. Påsar med olika slanglängd finns, välj den som passar patienten bäst. Påsen bärs lättast med band eller tygficka som fästs på benet.
Som förband används höggradigt ren non-wowenkompress eller ett icke vidhäftande förband som läggs runt katetern och fästs med sårfilm. Förbandet byts 1-2 gånger i veckan eller vid behov. Vid riklig sekretion runt katetern kan ett litet absorberande förband användas. Vid förbandsbyte tvättas huden med ljummet vatten.
Patienten får bada och duscha. I samband med detta täcks förbandet med sårfilm.
Kost
Det är viktigt att äta allsidig, näringsrik kost. Några speciella dietrestriktioner finns inte om inte läkare ordinerat annat.
Det är viktigt att dricka mycket för njurarnas funktion, gärna 1-1,5 liter vätska per dygn
Komplikationer
- Om katetern glider ut, kontakta genast läkare! De första timmarna efter det att katetern glidit ut är det i allmänhet lätt att sätta in en ny kateter.
Skall handläggas som akutfall.
- Om det blir stopp i urinflödet i katetern kan det bero på "saltavlagringar". Efter läkarordination spolas katetern med steril koksaltlösning. Hjälper inte detta får katetern bytas.
- Om urinen blir grumlig eller luktar illa kan det vara tecken på infektion och urinodling bör tas.
- Om urinen innehåller blod, låt patienten dricka mer vatten än vanligt. Vid kraftig blödning ska läkare kontaktas.
- Om smärta uppstår beror det oftast på stopp i katetern. Kontakta läkare.
- Om det läcker urin bredvid katetern beror det oftast på stopp i katetern. Kontakta läkare.
- Om det läcker urin vid trevägskranen kan det bero på att tråden som finns inne i nefrostomikatetern ligger i gängorna i trevägskranen. byt trevägskran och låt tråden löpa rakt in i trevägskranen.
Observera
Noggrann handhygien är viktigt för att förebygga infektion. Arbeta aseptiskt!