Kateterisering av urinblåsa (KAD) inom slutenvård Intermittent tappning av urinblåsa inom slutenvård

En stor del av de patienter som vårdas inom slutenvården löper risk för övertänjd urinblåsa. Bladderscan är ett bra hjälpmedel för att bedöma resturin och kan ge stöd för användning av Ren Intermittent Kateterisering (utförd av vårdpersonal eller patienten själv) till förmån för KAD.
KAD-behandling, byte av KAD respektive suprapubisk katetrisering ska ordineras av läkare.

Komplikationer, bl.a. urinvägsinfektion är vanliga i samband med KAD-behandling. Risken för bakterieuri ökar med ca 10% för varje dygns KAD-behandling. Indikationen för KAD-behandling ska därför omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt.

All UVI i samband med KAD klassas som vårdrelaterad infektion.

Använd alltid så liten kateterstorlek som möjligt med utgång från urinens utseende.

Inspektera urinrörsmynningen för att förebygga ev. sår eller skav p g a KAD!

Kvarliggande kateter
 

Gel i samband med inläggning av KAD

Gel/Bedövning

Män

Använd två ”tuber” med bedövningsmedel á 11 ml.
Bedöva i två omgångar med 2-3 min mellanrum (rek enligt FASS).
Använd penisklämma.

Kvinnor

Bedöva med en ”tub” bedövningsmedel á 11 ml.

Indikationer för RIK

• Resturin > 400 ml
• Vissa operationer
• Annan enl läkarordination

Indikationer för KAD

Resturin (> 1 000 ml)

• Vissa operationer, se respektive operations PM
• Timdiuresmätning
• Annan (enl läkarordination)

Ren Intermittent Kateterisering – RIK

Tappningskateter

 

Produktnamn	Storlek	Material, egenskaper
SpeediCath		Hydrofil PVC-fri plastkateter Förpackningen är förfylld med vätska, klar att användas direkt Gel behövs ej

Ren metod vid intermittent kateterisering

Nedre toalett utförs en gång per dygn samt vid behov. Torka alltid urinrörsmynningen med mjuk fuktig kompress så att tvål/tvättkräm inte förs upp i urinröret. Då nedre toalett inte görs torkas urinrörsmynningen med mjuk fuktig kompress.

Ren metod används vid RIK. Använd ren handske vid behov höggradigt ren pincett eller peang.

För att undvika skador på urinröret är det viktigt att aldrig forcera vid tappning, är du osäker be om hjälp.

Dokumentation

Behovet och genomförandet av RIK dokumenteras enligt varje avdelnings rutiner.

Om KAD trots allt bedöms som indicerat beskrivs nedan hur denna ska ordineras, sättas, dras och dokumenteras.

KAD-behandling

Observera att sättning av urinvägskateter ska ordineras av läkare, (dokumentation se nedan).

Ren metod rekommenderas.

Noggrann nedre toalett utförs av vårdpersonal eller av patienten själv, tvätta även under förhuden på män. Använd tvål/tvättkräm och vatten eller rikligt med ljummet vatten. Skölj urinrörsmynningen väl om tvål/tvättkräm används så att tvål/tvättkrämsrester inte orsakar patienten kemisk irritation i urinröret.

Använd vid behov höggradigt ren pincett, peang eller ren handske.

För att undvika skador på urinröret är det viktigt att aldrig forcera vid katetersättning, är du osäker be om hjälp. Om man inte lyckats sätta katetern på två försök ska urolog/kirurgjour kontaktas för diskussion.

Urinuppsamlingssystem

Slutet urinuppsamlingssystem
 

Slutet urinuppsamlingssystem ska användas. Detta minskar risken för och fördröjer uppkomsten av bakteriuri hos patient med KAD.  Patient med nyinsatt KAD kan hållas bakteriefri minst 10-12 dagar om systemet inte bryts.

OBS! Byte av påse med lång slang till påse med kort slang eller tvärt om ska inte göras förrän efter 10-12 dagar vid nysatt kateter om det inte är absolut nödvändigt, med tanke på att systemet då bryts.

Notera alltid datum på urinuppsamlingspåsen vid byte.

Fixering

Urinuppsamlingspåsen ska alltid vara upphängd/fixerad. Tyngdlagen gör att KAD som hänger fritt ned ger ökat tryck i urinblåsa och urethra.

Sängliggande patient

Används tömbar påse med kort slang kopplas denna vidare till påse med lång slang för att ej bryta det slutna systemet i onödan.

Används påse med lång slang se till att slang och påse inte bildar veck/knickningar.

Urinpåse ska alltid hängas upp på sängen.

Uppegående patient

Sträva efter att på män ha KAD-slangen uppåt. Även hos kvinnor kan det upplevas mer komfortabelt att ha KAD-slangen uppåt. Fixering med Cath-Fix är ett alternativ.

Urinpåse fixeras på benet med hjälp av t ex Carebag eller fixeringstape/band.

Dokumentation

Dokumentation av KAD ska utföras i Cambio Cosmic i Standardvårdplan ”Kateterisering av urinblåsan”.

Läkarordination kan finnas i löpande journaltext eller enligt aktuell procedurs PM.

För patient inom slutenvården dokumenteras daglig omprövning på temperaturlista eller motsvarande. Omprövning signeras av ansvarig sjusköterska.

Hantering/skötsel av KAD

Spolning av KAD för kontroll av ”flöde” görs med NaCl om inte annat är direkt ordinerat.

OBS! Spolning innebär att det slutna urinuppsamlingssystemet bryts. Tag ny urinuppsamlingspåse.

Blåssköljning

Blåssköljning görs vid hematuri och endast efter läkarordination. Vanligen används NaCl.

För instruktioner se Vårdrutiner PM, njurar och urinvägar, Behandling, Blåssköljning 

OBS! Blåssköljning innebär att det slutna urinuppsamlingssystemet bryts. Tag ny urinuppsamlingspåse.

Blåsträning

Katetern skall vara öppen vid:

• stor urinretention (>1000 ml)
• hematuri
• läkarordination

 
Blåsträning rekommenderas vid långtidsanvändning för att:

• efterlikna en så normal blåsfunktion som möjligt. 
• motverka skrumpblåsa. 
• minska irritation/tryck på blåsslemhinnan orsakad av kateterspetsen.

Kateterventil, eller klämma kan användas. Används kateterklämma ska denna inte sitta över kuffkanalen!

Kateterklämma kan användas på slang till urinuppsamlingssystem.

Katetern kan vara öppen nattetid för att ej störa nattsömnen.

KAD och urinvägsinfektion

Behandlas patient med antibiotika p g a urinvägsinfektion bör KAD bytas (läkarordination) efter 2-3 dygn med tanke på att det finns viss risk för att patienten återinfekteras via bakterier bundna till KAD.

KAD och urinprovtagning

Stäng av slangen till urinuppssamlingspåsen ca 30-60 min före provtagningen.

Desinfektera punktionsstället med klorhexidinsprit. Låt torka.

Punktera katetern med steril spruta och tunn kanyl (0,4-0,6 mm) nedanför förgreningsstället så att kuffkanalen inte skadas.

Aspirera 3 ml urin för vacutainerrör och minst 1 ml för ”vanligt” urinodlingsrör.

För över urinen i vacutainerrör eller ”vanligt” urinodlingsrör. Alternativt använd vacutainersystem svart 0,7 mm.

Att avsluta KAD-behandling

Katetern avvecklas lämpligen på natten mellan kl 02.00-06.00 vid något tillfälle när patienten ändå är vaken.

Patienten informeras på kvällen att katetern kommer att tas bort under natten. Ge information att tidpunkten är vald för att underlätta för patienten att komma igång med normal tömning av blåsan.

Informera vidare om att kontroll med bladderscan kommer utföras efter morgonens miktion. För att minska risken för vårdrelaterad UVI är det viktigt att inte förlänga behandlingstiden.

Patient som skrivs ut/går hem med KAD

Om patienten under vårdtiden krävt daglig RIK för att inte ha för stor mängd resturin (>400 ml) så ska patienten bedömas i samråd med urolog/uroterapeut för fortsatt RIK-behandling i hemmet.

Kom ihåg att kontakta uroterapeut någon dag innan hemgång för att etablera kontakt.

Om patienten haft >1000 ml resturin i blåsan så ska patienten KAD-behandlas i 2-3 veckor. (OBS! undantag finns.)

Om inte patienten utretts för detta under vårdtiden, (vilket bör eftersträvas), skrivs remiss för uppföljning till vårdcentralen.

Om patienten vid besöket till vårdcentralen fortsatt har resturin (>400 ml) och/eller kvarvarande besvär bör patienten bedömas av urolog. Remissen kommer i dessa fall bedömas med förtur.

I alla andra fall där patienten har KAD under vårdtiden ska denna dras i god tid inför hemgång. Om detta ej lyckas (d v s >200 ml resturin vid två mätningar) ska i första hand RIK utföras (minst ett dygn).

Om patienten trots detta har 200-400 ml resturin får patienten gå hem utan RIK eller KAD. Kontrollera kreatinin och resturin efter ett par veckor på vårdcentralen.

Om patienten har >400 ml resturin, sätt ny kateter, som patienten får gå hem med. Han eller hon kan då lämpligen blåsträna för att på så sätt träna normal blåsfunktion. Nytt dragningsförsök efter 2-3 veckor då patienten är bättre mobiliserad, varvid det ofta fungerar bra. RIK är ett bra alternativ (se ovan) men patienten behöver då tid att lära sig detta inför hemgång.

Om patienten har resturin (200-400 ml) men har mycket irritativa (trängningar och täta miktioner) eller obstruktiva (dåligt flöde eller svårt att starta miktion) symtom kan man ge patienten en tillfällig (under någon månad) behandling med a--blockerare (t ex T Alfuzosin 10 mg x 1) för att underlätta miktionen den första tiden hemma.

Patienten kan själv söka vårdcentral vid fortsatta besvär.  Om patienten har blivit insatt på medicin som försämrar blåstömningen bör behovet av medicineringen värderas.

Information om kateterbehandlingen under vårdtiden och ev uppföljning är viktigt för mottagande vårdgivare och för att undvika onödigt lång behandlingstid med ökad risk för infektioner och andra komplikationer.

Speciellt informationsblad finns att ge till patienten, hemsjukvården, distriktsköterska m fl med uppgifter om patientens KAD.  Informationsblad beställs från Informationsavdelningen, Landstinget Kronoberg.

Vid frågor angående kateterisering och intermittent tappning kontakta i första hand

Uroterapeut CLV, Kirurgmottagningen LL
Urologsektion CLV eller LL