Hälsa handlar både om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att Landstinget Kronoberg ska kunna verka för en god vård krävs kunskap om hälsoläget hos befolkningen.
Hög medellivslängd
Kronobergarna lever längre än genomsnittet i riket. Under perioden 2004-2008 var den förväntade medellivslängden i Kronoberg för kvinnor 83,5 år och män 79,5. Motsvarande siffror för riket var 82,9 för kvinnor och 78,7 för män. Den förväntade medellivslängden fortsätter att öka i riket. I Kronoberg fortsätter ökningen för män medan den förväntade medellivslängden är oförändrad för kvinnor. Andelen personer över 85 år är över riksgenomsnittet men sju landsting har en högre andel äldre än Kronoberg.
Goda socioekonomiska förutsättningar
Kronoberg hör till de fem landsting som har en jämförelsevis frisk befolkning och goda socioekonomiska förutsättningar. Kronoberg hör till de län som sedan 2000 haft en positiv befolkningsutveckling och andelen arbetslösa är femte lägsta i landet. Andra variabler som ingår i bedömningen är medianinkomst, utbildningsnivå, befolkningstäthet, andel individer över 80 år, medellivslängd, ohälsotal, skattat hälsotillstånd bland medborgare och andel med långvarig sjukdom.
Ohälsotalet fortsätter minska
Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar för sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning från socialförsäkringen. Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting överenskommelser med regeringen för att ge sjukskrivningsfrågan ökad prioritet i hälso- och sjukvården. Ett aktivt arbete har bedrivits i samverkan med Försäkringskassan och verksamheterna i syfte att ge varje patient en bättre individuell bedömning, behandling, rehabilitering och sjukskrivning.
Kronoberg uppnådde redan 2008 det nationella måltalet. Ohälsotalen har fortsatt att minska och Kronoberg hör till de landsting som fortsätter ha lägst ohälsotal. I december 2009 var ohälsotalet 30,2 för länets befolkning som helhet jämfört med 32,2 2008.
Även om Kronobergs län har jämförelsevis låga ohälsotal och en god välfärd finns stora skillnader både mellan kommuner och mellan olika grupper. Skillnaderna har bland annat sin grund i medborgarnas kön, ålder, etnicitet, utbildning och inkomster och skapar olika förutsättningar för välfärd och hälsa. I samtliga kommuner har kvinnorna ett högre ohälsotal än männen. Högst ohälsotal har Markaryds kommun med 38,4 (41,2 2008), tätt följd av Lessebo med 36,9 (39,6 2008). Lägst ohälsotal har Växjö kommun 26,3 (28,2 2008) följt av Älmhults kommun 27,8 (29,4 2008).
Allt bättre tandhälsa
Allt fler patienter har bättre tandhälsa och kan därmed tas om hand av tandhygienister. Svenska barn och ungdomar har under senaste årtiondena fått en allt bättre tandhälsa, men förekomsten av karies har varierat mellan olika kommuner.