Förbättringsmodellen är en metod som strukturerar förbättringsarbetet. Den baseras på tre frågor:
- Vad vill vi uppnå?
- Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
- Vilken förändring kan vi göra som kommer att innebära en förbättring?
Svaren på frågorna används tillsammans i småskaliga tester i PDSA-hjulet. Se hur hjulet är illustrerat.
1. Vad vill vi uppnå?
För att undvika onödigt arbete är det viktigt att från början angripa rätt problem. Vi måste veta vad vi egentligen vill åstadkomma. Till exempel: är målet att minska antalet dödsfall, sjuklighet eller risk? Det låter kanske självklart, men i praktiken kan det vara svårt att definiera exakt.
2. Hur vet vi att en förändring är en förbättring?
Nästa steg är att välja ett mätbart mått så att vi kan följa vårt förändringsarbete, ett så kallat utfallsmått. Använd ett mått som:
- är väldefinierat
- tillåter jämförelse över tid
- redan används eller finns
Oavsett om du mäter mot ett existerande eller nytt mått, måste det vara tydligt definierat. Om du väljer ett existerande mått är det viktigt att ta reda på hur måttet har tagits fram. Se till att alla i teamet vet varför just detta mått är viktigt.
Det finns tillfällen då förbättringsarbetet måste komma igång utan ett bra utfallsmått.
Förbättringsarbete är inte forskning utan handlar om att anpassa och förbättra en verksamhet som i de flesta fall redan baseras på evidens. Av den anledningen, men också för att det kan ta lång tid att uppnå förbättringar i utfallsmåtten, kan det vara bra att även ha processmått. Ett processmått tar fasta på hur vi arbetar i processen. Till exempel:
Inom strokeområdet har man utfallsmått på tre månaders dödlighet, tolv månaders dödlighet samt ADL-status efter tre och tolv månader. Dessa parametrar tar lång tid att påverka. Processmåtten däremot, andel vårdade på strokeenheten och antal blodproppslösande behandlingar, kan ge oss en uppfattning om slutmålet – minskad dödlighet och mindre behov av hjälp.
Processmåtten är dessutom viktiga när det gäller återkoppling till medarbetarna under arbetets gång.
3. Vilka förändringar leder till förbättringar?
Ta hjälp av följande frågor för att lättare hitta förbättringsområden:
- Vad är fel i systemet just nu?
- Vad fungerar?
Tänk på följande:
- Vilken förändring skulle ge störst nytta? Välj saker som görs i stor volym eller områden där det slösas mycket.
- Vad säger avvikelserna om vårt system?
- Har vi koll på tillgång och efterfrågan? Hur stor del av efterfrågan är upprepat arbete eller arbete som orsakas av någon annan aktör i processen (oss själva)? Till exempel att titta på återinläggningar, onödiga remisser, felaktigt utfört arbete från annan enhet, felaktigt ifyllda blanketter, utebliven uppföljning.
- Vad är mest värdeskapande i vårt system? Är det samma saker som står för mest kostnader? Om inte, vad är det då som kostar?
- Vad kan förenkla processen?
- Hur kan vi använda kunskap som vi får av dem som utnyttjar våra tjänster (patienter, närstående och medarbetare i andra delar av vår process)?
- Hur kan vi involvera patienter och närstående i förbättringsarbetet?