Medicinsk bakgrund
Magnesium är en tvåvärd jon som i många avseenden har egenskaper jämförbara med calciumjonens. Av kroppens ca 25 g magnesium föreligger endast ca 1% i det extracellulära rummet medan resten är bundet till skelettet och i det intracellulära rummet. Plasmans magnesium är till ca 1/3 bundet till proteiner medan resten föreligger i fri form.
Magnesium är nödvändigt för ett flertal enzymers funktion (bland annat proteinsyntes). Den neuromuskulära transmissionen påverkas av magnesium-jonkoncentrationen på ett likartat sätt som av calciumjonen. Måttligt sänkt magnesiumkoncentration ger symptom i form av trötthet och asteniska besvär medan mer uttalad brist är förenad med tetani och kramper. Hypermagnesi ger kurareliknande effekt på den neuromuskulära transmissionen och vid excessiva höjningar, andningsförlamning och hjärtstillestånd.
Analysen är intressant vid utredning av oklara trötthets-, tetani- och kramp-tillstånd. Analysen är dessutom av intresse vid binjurebarks-sjukdomar, vid långvariga tillstånd av diarré och parenteral nutrition.
Remiss
Serum: Cambio COSMIC / REMISS KEMI
Urin: Cambio COSMIC / REMISS KEMI, tom rad
Patientförberedelse
Inga speciella förberedelser krävs.
Provtagningsanvisningar
Venprov: Serumrör med gel. Centrifugeras inom 4 timmar.
Avskiljt serum kan förvaras upp till 7 dygn i rumstemperatur,
7 dygn i kylskåp 2-8°C och 12 månader i frys -20°C.
Kapillärprov tas endast i undantagsfall. Viktigt med bra flöde eftersom blodkropparna innehåller högre halt av Magnesium.
Urin: Urin samlas under 24 timmar i 2 L plastflaska med tillsats
av 25 mL HCl 5 mmol/L. Ange samlingstiden.
Analysprincip
Magnesiummetoden är en modifiering av methylthymol blue (MTB) komplexometrisk procedur beskriven av Connerty, Lau och Briggs (1971). MTB (methylthymol blue) bildar ett blått komplex med magnesium. Calciuminterferens minimeras genom bildandet av ett komplex mellan calcium och Ba-EGTA (bariumsalt av ethylenebis- (oxyethylenenitrilo) tetraacetic acid). Mängden MG-MTB-komplex är proportionell mot magnesiumkoncentrationen och mäts bikromatiskt (600 och 510 nm) med slutpunktsteknik. Provblank används för att minimera bilirubininterferens.
Referensintervall
S-Mg 0,70 – 0,95 mmol/L
dU-Mg 2,5 - 7,5 mmol/d
Svarsrutiner
S-Magnesium ingår i akutsortimentet.
dU-Magnesium utförs i regel rutinmässigt 1 gång per vecka.
Bedömning
Resultatet måste bedömas i relation till albuminhalten eftersom koncen-trationen av fria magnesiumjoner är en mer betydelsefull variabel än den totala magnesiumjonkoncentrationen. Dessutom måste hänsyn tagas till syrabas-läget som påverkar fördelningen av magnesium mellan intra- och extracellulära rum.
Hypomagnesi
Kan orsakas av grav malnutrition eller absorptionsrubbningar. Kroniska alkoholister uppvisar ibland sänkta värden (lågt intag och hypermagnesuri). Långvarig parenteral nutrition utan magnesiumsubstitution kan ge brist. Ökad renal förlust ses vid behandling med tiaziddiuretika samt vid tubulär njurskada liksom vid hyperaldosteronism och hypoparatyreoidsim. Efter paratyreoidektomi kan hypomagnesi utvecklas. Långvariga tillstånd av diarré, gall- och ventrikeldränage kan medföra så stora förluster att serumnivån sjunker. Alkalos med ett ökat cellulärt upptag av magnesium kan leda till sänkta serumhalter.
Hypermagnesi
Orsakas vanligen av kronisk njurinsufficiens och beror i huvudsak på minskad utsöndring i urinen, och den samtidiga acidosen bidrar till ett ökat utträde ur cellerna. Terapi med magnesiumhaltiga antacider accentuerar hypermagnesin. Hyperparatyreoidism ger undantagsvis hypermagnesi. Förhöjda värden förekommer vid myxödem.
Urinutsöndring
Så många faktorer påverkar utsöndringen av magnesium att resultatet kan vara svårt att tolka. Faktorer som måste beaktas är kostens sammansättning, absorption i tarmen, storleken på den diffusibla fraktionen magnesium samt njurfunktion. Analysen är sällan indikerad annat än vid misstanke om magnesiumbrist.
Ackrediterad analys: Ja (S-Magnesium)