• Skriv ut

S-Orosomukoid

Enhet: Klinisk kemi och transfusionsmedicin Visa hela huvudet
Giltigt från: 2001-09-01
 
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på webben.

Medicinsk bakgrund
Orosomukoid, också kallat surt α1-glykoprotein, är ett plasmaprotein med okänd funktion. Det har ovanligt hög halt av kolhydrater, fram-förallt sialinsyra, vilken ger dålig färgning vid proteinfärgning av screenelfores. Orosomukoid är ett snabbt reagerande akutfas-protein som bildas i levern och i lymfocyter där det fungerar som membranprotein. Dess funktion är ännu inte helt klarlagd. Molekylvikten är omkring 4,5 kDa. En ökning av plasmanivån är påvisbar ett dygn efter inträffad vävnadsskada. Syntesen tycks i stort samvariera med haptoglobin-syntesen. Orosomukoid är det mest sensitiva akuta fasproteinet vid sidan om CRP. 
Orosomukoidkoncentration stiger vid tarmpåverkan, särskilt regionala enteriter. Förhöjd orosomukoidkoncentration ses vid steroidbehandling.

Remiss
Analysen ingår i S-Proteinanalyser.
Cambio COSMIC / REMISS KEMI, med ifylld frågeställning.
Då S-Orosomukoid beställs som enskild analys behövs ingen frågeställning.

Provtagningsanvisningar
Serumrör med gel.

Analysprincip
Polyklonala antikroppar från kanin bildar komplex med orosomukoid i patientprovet. Detta leder till en ökad spridning av infallande ljus. Ljusspridningen mäts genom s k rate nefelometri och är proportionell mot orosomukoidkoncentrationen. Genom ytterligare tillsats av antikroppar fås kontroll av att antigent överskott inte föreligger.

Referensintervall
0,52 – 1,17 g/L

Svarsrutiner
Analysen ingår ej i akutsortimentet.
Analysen utförs i regel rutinmässigt alla vardagar.

Bedömning
Orosomukoidnivån stiger vid inflammationer i kroppen. Nivån för oroso-mukoid bör värderas i förhållande till övriga akuta fasproteiner som α1-antitrypsin och haptoglobin. Vanligen visar dessa vid såväl akuta som kroniska inflammatoriska reaktioner god samvariation. Orosomukoid är det känsligaste akutfasproteinet vid enteriter. Orosomukoidstegring ses vid stödjevävnadspåverkan, reumatoid artrit, SLE, Chrons sjukdom och maligniteter/metastaser. Sänkta nivåer kan ses vid malnutrition, lever-sjukdomar, nefrotiskt syndrom och tarmsjukdomar med proteinförluster.

Ackrediterad analys: Ja





Uppdaterad av: Magnus Nilsson 2012-04-24 09:35