• Skriv ut

S-GT

Enhet: Klinisk kemi och transfusionsmedicin Visa hela huvudet
Giltigt från: 2005-09-20
 
Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid på webben.

Medicinsk bakgrund
γ-Glutamyltransferas (γ-glutamyltranspeptidas), katalyserar överföring av glutamyl-grupper från peptider till aminosyror. GT syntetiseras förutom i levern i t.ex. njure, prostata, pankreas och testiklar. Enzymet är bundet till cellmembranen i körtelcellerna. Vid vävnadsskada ökar enzymhalten i respektive sekret. Enzymaktiviteten i serum kommer huvudsakligen från levern. GT visar lindriga stegringar vid hepatocellulär skada, och mer uttalad stegring vid gallstas. Vid levermetastaser liksom vid primär levercancer ses tidigt en ökning av GT-aktiviteten i plasma. Förhöjd aktivitet i plasma induceras också vid intag av många läkemedel och alkohol. S-GT bör ingå vid malignitetsutredningar, leverutredningar och för bedömning av leverpåverkan vid hyperlipemi och diabetes mellitus.

Remiss
Cambio COSMIC / REMISS KEMI

Provtagningsanvisningar
Serumrör med gel. Avskiljt serum/plasma i proppat rör kan förvaras 7 dygn vid 2-8°C och 3 dygn i rumstemperatur.

Analysprincip
γ-GT katalyserar överföringen av γ-glutamylgruppen från substratet, γ-glutamyl-3-karboxy-4-nitroanilid, till glycylglycin och frambringar 5-amino-2-nitrobenzoat vilket medför en ökning av absorbansen vid 410/480 nm som är direkt proportionell till γ-GT-aktivitet.
                                                                            γ-GT
L-γ-glutamyl-3-karboxy-4-nitroanilid + glycylglycin   ↔ 
L-γ-glutamylglycylglycin + 5-amino-2-nitrobenzoat

Metoden är baserad på IFCC-rekommendationer.

Referensintervall

Kvinnor  18 – 40 år:

0,15 – 0,75 µkat/L

Kvinnor  >40 år:

0,15 – 1,2 µkat/L

Män  18 – 40 år:

0,15 – 1,3 µkat/L

Män  >40 år:

0,20 – 1,9 µkat/L

Svarsrutiner
Analysen ingår i akutsortimentet.
Analysen utförs i regel rutinmässigt alla dagar.

Bedömning
Enzymaktiviteten i plasma kommer i huvudsak från levern och ökar vid hepatobiliära sjukdomar med en lätt ökning vid hepatit och kraftig ökning vid gallstas samt relativ tidig ökning vid levermetastaser liksom vid primär levercancer. Ökning ses ofta vid långvarig användning av alkohol och vissa läkemedel, bl.a. antiepileptika, barbiturat, benzodiazepiner och dextropropoxyfen. Ca 1/3 av kroniska alkoholister har emellertid normal aktivitet. 

Ackrediterad analys: Ja





Uppdaterad av: Magnus Nilsson 2012-04-10 11:31