Kroppen förändras och anpassar sig till att vänta och föda barn. Blod, lungor, hormoner, muskler och benstomme - allt samarbetar för att skydda och ge näring åt det växande barnet.
Praktiskt taget alla organ och vävnader förändras eller påverkas under de nio månaderna du bär ett nytt liv i dig. Den, omställningen märker du på olika sätt, men hur just du reagerar kan man inte veta på förhand.
Texten nedan handlar om det som händer i kroppen och hur det känns. Det står också om olika besvär man kan få. Allt passar inte in på dig och en del av det som du upplever finns kanske inte med.
Vill du veta mer, så kan du fråga barnmorskan på barnmorskemottagningen eller ta upp det i föräldragruppen.
Hormonomställningen i kroppen
I början av graviditeten bildas en ökad mängd hormoner i äggstockarna och hypofysen. Moderkakan börjar snart producera stora mängder graviditetshormoner och övertar styrningen av graviditetsprocessen och fostrets tillväxt. Hormonerna påverkar celler och vävnader i den gravida kvinnans kropp och ger signaler till förändring, t ex att brösten växer och att förlossningen startar i rätt tid. Förändringarna försvinner efter förlossningen, när det extra hormontillskottet under graviditet och amning är borta.
Många organ och kroppsfunktioner påverkas av graviditetshormonerna t ex:
- Livmodern växer och vidgas. Det underlättas av att den glatta muskulaturen i väggen påverkas av hormonerna och blir slappare och lättare att tänja ut.
- Magsäcken och tarmens väggar har också glatt muskulatur. Tarmarna vidgas mer än vanligt och arbetar långsammare. Man kan bli trög i magen.
- Blodkärlen vidgas av samma skäl, ådrorna på benen syns tydligare.
Trötthet och illamående
Många kvinnor känner i början av graviditeten en oförklarlig trötthet. Det kan vara svårt att hälla sig vaken på kvällen, du blir kanske matt i benen eller är nära att svimma.
Det är också vanligt med illamående speciellt på morgnarna. Illamåendet kan förstärkas eller försvagas beroende på vad du känner och hur du mår rent allmänt. Både kroppsliga och psykologiska faktorer har betydelse.
Du kan göra en del själv för att minska besvären. Undvik sådan mat som du blir illamående av direkt. Det kan t ex vara ägg, mjölk eller kött. Undvik också mycket fet, stekt och kryddad mat samt kaffe, alkohol och rökning. Det är lämpligt med mycket kolhydrater i kosten. Bröd, honung, bananer, müsli och ris brukar gå bra att äta.
Åt en lätt måltid på kvällen och drick något - varm mjölk eller ingefärste med honung - strax innan du går och lägger dig. Ta det lugnt på morgonen och ät något innan du stiger upp. Ha ett kex eller en skorpa till hands när du vaknar. Det är bra att dela upp måltiderna, att äta ofta, och inte så mycket varje gång. Förenkla matlagningen eller lämna den till någon annan - lukten av mat kan vara svår att tåla.
I allmänhet minskar både tröttheten och illamåendet efter tredje månaden. Om illamåendet är mycket besvärligt eller inte går över snabbt kan du få medicin av läkaren på barnmorskemottagningen. Tänk också på att äta en varierad kost med så lite fett som möjligt och att dricka rikligt - små klunkar, upprepade gånger. Miljöbyte kan också hjälpa dig.
Lust att äta vissa saker
Det händer att man under graviditeten får en stark längtan efter en speciell maträtt eller smak. Lust att äta mängder av havregryn, råa grönsaker, choklad eller något annat är rätt vanligt. Du kan få avsmak för viss mat också. Plötsligt tål du inte kaffe eller mår illa av din älsklingsrätt.
Ömma bröst
Bröstkörtlarna börjar tidigt växa och utvecklas för att sedan kunna producera mjölk. Brösten blir större, de spänner och ömmar ungefär som före mens.
Bröstvårtan och vårtgården växer också och brukar bli mörkare i färgen. Lite senare under graviditeten kan du pressa fram några droppar mjölk och ibland läcker det lite. Den egentliga mjölkproduktionen kommer inte igång förrän barnet är fött.
Blödning
Under den första delen av graviditeten kan du tillfälligtvis få en blödning. Det kan hända när ägget fäster i livmodern. En del kvinnor kan få en liten blödning vid menstid under de första månaderna.
Men en blödning kan också vara tecken på missfall. Om du får blödningar ska du därför alltid kontakta läkare eller din barnmorskemottagning.
Flytningar
Du kan få ökade flytningar under den första tiden och det är också vanligt med rikligare, slemmig och ofärgad flytning av och till under hela graviditeten. Sådan flytning är normal och beror på att vävnaderna i slidan blir blodrikare och lättare avger vätska.
Om du får en infektion i slidan kan flytningen bli missfärgad eller lukta illa. Svampinfektioner har lättare att slå an under graviditeten. De ger en vit, tjock flytning och irriterande klåda.
För infektioner och klåda kan du få behandling med antibiotika eller svampmedel i form av vagitorier och salva. Svampmedel finns receptfritt på apoteket. Filmjölk eller yoghurt kan också lindra klådan.
Livmodern växer
Din livmoder växer ganska långsamt till en början och sedan snabbare. Efter tre, fyra månader kan du själv känna den ovanför blygdbenet. Efter ytterligare någon månad syns det tydligt att du är med barn.
I början när livmodern vidgas och börjar växa kan den trycka på urinblåsan, så att du får trängningar och måste kissa oftare än annars.
Strimmor på magen
Det är ganska vanligt med blåaktiga strimmor i huden på mage, bröst och lår. Det beror på att huden i dessa områden tänjs ut, men framför allt på att den elastiska vävnaden i huden påverkas av graviditetshormonerna.
Strimmorna bleknar så småningom efter förlossningen. Det gör också bruna fläckar i huden som kan uppträda i ansiktet och på kroppen. Pigmenteringen kan öka om du solar. Det är i och för sig inte skadligt med sol, även om du bör sola måttligt när du är gravid. Detta gäller även solning i solarier.
Ökad blodmängd, hastigare puls
Ditt hjärta kommer att få arbeta mer under graviditeten.
Blodmängden ökar från omkring 4 till 6 liter och pulsen i vila stiger från 70-75 vid graviditetens början till 80-85 vid slutet av graviditeten. Fostret får sin egen blodcirkulation så snart hjärtat bildats, vilket sker ungefär i sjätte veckan.
Svullnad och vätskeöverskott
Det är inte ovanligt att benen och fötterna och även händerna svullnar under graviditeten. Det beror på att mer vätska bildas i kroppen och att ett överskott samlar sig i benen, speciellt på kvällen efter en ansträngande dag.
En sådan svullnad är normal och brukar försvinna efter en natts sömn eller en stunds sängläge. Det kan vara bra att höja fotändan av sängen, så att fötterna kommer högt.
Åderbråck
Ådrorna på benen och i underlivet brukar vidgas. Det beror på tryck från den växande livmodern och på att vävnaden i ådrorna blir slappare. Det kan ge åderbråck på benen eller hemorrojder. Hemorrojder går tillbaka och försvinner helt efter förlossningen. Åderbråck kan däremot vara kvar, även om de minskar.
Också i slidan kan du få åderbråck. Det ger svullnad och värk i blygdläpparna och det kan vara svårt att sitta. Sådana besvär brukar inte komma förrän den allra sista tiden före förlossningen.
Håll och kramp
Många gravida berättar att de plötsligt får håll i sidan och måste stanna upp och vila. Några har under långa perioder en öm punkt på ett visst ställe i magen eller i bröstkorgskanten. Det är som om livmodern tryckte eller barnet sparkade just där hela tiden. Precis som håll brukar det släppa efter en stund och är ingenting farligt.
Ibland - vanligen under senare delen av graviditeten - kan du vakna upp med häftig kramp i vaden. Böj upp foten och tryck den hårt mot sänggaveln eller golvet, så brukar det släppa.
Ont i ryggen
Det är vanligt med ryggbesvär särskilt under senare delen av graviditeten. Det hänger ihop med belastningen från livmodern, men också med att ledband i ryggrad och höfter luckras upp. Hälften av alla gravida får någon gång trötthetsvärk i ländryggen. Du som har tungt arbete, eller tidigare haft ischias eller ryggskott, löper större risk att få ryggbesvär.
Det är viktigt att hitta bra arbetsställningar, hemma och på jobbet. Vila ryggen genom att ligga ner en liten stund mitt på dagen om du känner dig trött i ryggen. Bäst är att ligga på sida med ena eller bägge benen böjda. Om magen är stor känns det skönt med en kudde under den.
Om du sitter länge och jobbar kan du ha en liten kudde i svanken som stöd. Det kan också vara bra att vinkla sitsen något framåt. Lyft inte i onödan och undvik tunga bördor. Men när du lyfter tänk då på att lyfta nära kroppen och att hålla fötterna i gångställning. Bär också nära kroppen, t ex i ryggsäck, eller fördela vikten med en börda i varje hand. Ryggen får extra stöd om du spänner bukmusklerna och kniper med bäckenbotten samtidigt.
Försök att få en bra balans i kroppen när du går och står. Se dig i spegeln från sidan och kontrollera att linjen är rak från huvudet genom bäckenet och ner till fötterna. En sådan hållning motverkar en för stor svank och onödiga spänningar i axlarna och övre delen av ryggen. Andningen underlättas och magmusklerna stärks så att belastningen på nedre delen av ryggen minskar.
Motion och gymnastik gör dina muskler starka och smidiga och det är bra för att förebygga ryggsmärtor.
Foglossning
Foglossning är något många gravida upplever. Den kännetecknas av mer eller mindre intensiva smärtor i rygg och bäcken, ibland med utstrålning till benen.
Under graviditet uppträder en ökad rörlighet i bäckenringen. Den ökade rörligheten medverkar till att underlätta passagen av ett barn genom bäckenet.
Ibland leder den ökade rörligheten i bäckenfogarna till mer eller mindre uttalade besvär och smärtor. Det är vanligare andra eller de följande graviditeterna.
Besvären uppträder framför allt vid asymmetrisk belastning av bäckenet, exempelvis gång i trappor, cykling, när man vänder sig i liggande eller när man går och står länge.
Vid vila i liggande är det bra att ha benen böjda och en kudde mellan knäna.
Foglossningssmärtorna kan variera från dag till dag. Smärtorna är inte farliga.
Kvinnor som får uttalade besvär kan ha hjälp av en bäckengördel. Oftast fungerar den bättre i stående än i sittande, särskilt mot slutet av graviditeten.
Vattengymnastik upplevs av många mycket positivt, det är lättare att slappna av och röra sig i varmt vatten.
Akupunktur innebär för många en avsevärd hjälp vid uttalad foglossning.
Foglossningsbesvären avtar och försvinner i de flesta fall ganska snart efter förlossningen, men i en del fall kan de kvarstå en längre tid.
Foglossning blir ibland så besvärande att det inte går att fortsätta att arbeta. I första hand utnyttjas föräldrapenningen (eller havandeskapspenning för de kvinnor som har fysiskt krävande arbete). För de kvinnor som drabbas av svår foglossning före den tid man kan utnyttja föräldrapenning, kan det ibland vara aktuellt med sjukskrivning.
Tänk på
- Undvik alla rörelser som gör ont.
- Vid alla rörelser du gör, om du reser dig, sätter dig, vänder dig måste du tänka på att göra det med samlade ben.
- Vrid inte i ryggen - flytta på fötterna.
- Undvik om möjligt trappor, ta hissen. Om du måste gå i trappa, sätt först ena foten på trappsteget och sedan den andra intill.
- Använd skor som sitter stadigt på foten, inga höga klackar.
- Gå med korta steg, vagga gärna om det känns bra.
- Cykla eller promenera? Prova dig fram, låt smärtan avgöra.
- Undvik långa promenader, högst 30 minuter.